Browsing by Subject "digitalisering"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2023)Syftet med studien var att granska om nyhetsrubricering av brott och olyckor har förändrats till klickbete i samband med digitaliseringen. Rubriker med klickbete är överdramatiska och/eller vilseledande, och som namnet säger har de som syfte att samla så mycket klickningar som möjligt, främst för att öka på mediehusens inkomster. Jag studerar skillnaden mellan brotts- och olycksrubriker i Hufvudstadsbladets (HBL) papperstidningar från september månad 1997 och 2022, samt motsvarigheterna på rubrikerna från 2022 på tidningens webbsida. Studien är en närläsning med fokus på vissa ordval, rubrikernas längd och eventuella specialtecken, som utrops- eller frågetecken, som kan göra rubrikerna mer dramatiska. Kategorierna för analysen är: traditionell rubrik, vidarebefordrande rubrik, frågande rubrik, rubrik med substantiv som syftar på bild eller video, rubrik med adverb (här, därför, så här, så), rubrik med ”de(t) här”, rubrik med pronomen/syftar på en specifik person, rubrik med överdrift: specialtecken (till exempel utrops- och frågetecken) eller laddade ord, och rubrik med bristfällig information. Resultaten visar att webbrubrikerna är längre än rubrikerna i papperstidningarna och innehåller fler klickbeten. En stor del av rubrikerna från 1997 hamnade också i kategorin ”bristfällig information”, främst på grund av deras korta struktur. Dock använder redaktionen ibland någon form av klickbete också i pappersversionen, för att locka läsarna till just en viss artikel.
-
(2017)Papperstidningen är en mycket omtalad medieform som får kämpa för att hålla sig kvar på dagens hårda marknad. Digitaliseringen utmanar papperstidningen och gör att konkurrensen om läsare och prenumeranter blir allt hårdare. Speciellt bland ungdomar minskar intresset för papperstidningen och de är i stället allt mer inriktade på sociala medier. Syftet med de här kandidatavhandlingen är att undersöka unga vuxna österbottningars medieanvändning och syn på papperstidningen och jämföra hur deras medieanvändning stämmer överens med tidningen Vasabladets målgruppsval och framtida satsningar. Vasabladet används som exempel i avhandlingen och chefredaktören intervjuades hösten 2015 för att få en bild av tidningens syn på hur efterfrågan ser ut och vad som enligt dem är värt att satsa på. Resultatet av forskningen som rör Vasabladet visar att de vill satsa på det digitala och utveckla Vasabladet till mer än en papperstidning för att intressera yngre åldersgrupper. Nyberg menar att nya tjänster måste utvecklas, som unga medieanvändare är villiga att betala för. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad kvalitativ intervju. Sex österbottningar i åldern 18–25 intervjuades hösten 2015, med motivationen att det tidigare har gjorts ingående forskning om tonåringars medievanor men forskning som rör unga vuxna är inte lika vanlig. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys och en form av närläsning. Resultatet av intervjuerna med de unga vuxna var någorlunda överraskande och avslöjade en generation unga vuxna som befinner sig i en brytningspunkt mellan digitalt och papper, mellan en gammal och ny medievärld. Mentalt befinner de sig fortfarande i en ideal värld där de hinner och vill läsa papperstidningen dagligen, i verkligheten läser de mycket sällan en dagstidning överhuvudtaget och ännu mer sällan läser de tidningen i pappersformat. Endast en av informanterna läser e-tidningen dagligen. De som har tillgång till e-tidningen läser den ett par gånger per vecka. Avhandlingen undersöker och belyser den här ambivalensen som informanterna befinner sig i, att å ena sidan uppvisa ett intresse för papperstidningen och hoppas på en framtid för den, och samtidigt nästan uteslutande använda sociala medier som nyhetskälla.
-
(2020)Journalistiken och nyhetsproduktionen ligger vid en brytningspunkt. Ständigt minskande upplagor, ökande konkurrens och kraftigt sjunkande annonsintäkter innebär för de flesta redaktioner starkt nedskurna resurser men också en ständigt ökande press på nyhetsproduktionen. Digitaliseringen kan erbjuda en hel del nya möjligheter, som ofta glöms bort då man diskuterar förändringarna i journalisters yrkesroller och arbetsmarknaden för yrkesskribenter. En aspekt av dessa potentiellt positiva möjligheter är datorstödd journalistik och nyhetsautomation, som även ibland aningen vilseledande kallas för robotjournalistik. Avhandlingens fokus ligger på att kartlägga läget på den finska nyhetsbyrån Suomen Tietotoimisto (STT) och den svenska motsvarigheten Tidningarnas Telegrambyrå (TT) under våren och sommaren 2016 och jämföra den med vintern 2019–2020. I och med att de finska och svenska språken och de finsk- och svenskspråkiga medierna har en rätt så begränsad publik och begränsade resurser, exempelvis i jämförelse med den engelskspråkiga världen, utforskar den här avhandlingen också hur nyhetsbyråerna lyckats hålla sig à jour med sin nyhetsproduktion. Utöver nyhetsbyråernas arbetsprocesser betraktar den här avhandlingen också de etiska och publicistiska frågorna kring automatiserad textproduktion. Även om artificiell intelligens, maskininlärning, automatiserade arbetsprocesser och textgeneratorer kan låta som väldigt komplicerade och högtravande koncept är hindren för att utnyttja och introducera dem inom journalistiken däremot inte särskilt komplicerade. Avhandlingen drar slutsatsen att på grund av att mediebranschen och yrkesjournalistiken i Norden lider av en kronisk resursbrist är det inte realistiskt att utnyttja och förverkliga den utvecklingspotentialen som automatiseringen kunde medföra. När det vardagliga arbetet består av en konstant kamp om överlevnaden är det svårt att ta sig an omfattande strukturella utvecklingsprojekt som automatiseringen av redaktionella arbetsprocesser skulle kräva.
-
(2022)Abstrakt Socialförsäkringssystemet är en av grundstenarna i den finländska välfärdsstaten. Jag har valt att undersöka det allmänna bostadsbidraget (AB) och det grundläggande utkomststödet (GU). Dessa stöd skyddar individen från hemlöshet och ger hen ett människovärdigt liv, vilket ökar jämlikheten i Finland (GL § 6, 19, LAB § 1, § LU 1). Folkpensionsanstalten (FPA) är den myndighet i Finland som tar emot det grundläggande utkomststödets och det allmänna bostadsbidragets stödansökningar (SfL § 3.1). Mitt FPA är FPA:s e-tjänst där kunden kan ansöka om stöd från myndigheten digitalt (FPA, 2021c). Syftet med den här kandidatavhandlingen är att undersöka vad kunden måste göra och kunna för att använda sig av Mitt FPA, de vill säga vilka minimivillkor ställer socialförsäkringssystemets digitaliserade ansökningsprocess på kunden? Idealet är ju att alla skall kunna använda sig av det digitala ansökningssystemet på egenhand vid behov. Mitt material består av FPA:s offentliga webbsidor och skärmdumpar (eng. ”screen shots”) från Mitt FPA-portalen. Min undersökning utgår från ett jämlikhetsperspektiv, där jag använt teorier om digital ojämlikhet (exempelvis Helsper, 2021:29–34) och teorin om transaktionskostnader och nyttjandegrad av system. Det centrala i den senare teorin är att ju besvärligare ett ansökningssystem är desto färre personer använder sig av systemet (Currie, 2004). Utgångspunkten för min empiriska undersökning var att kunden har hittat fram till FPA:s hemsida. Det empiriska resultatet visade att minimivillkoren elektroniskt ID (e-ID), att få nödvändiga bilagor i elektroniskt format och att kunna skicka in dem, språkkunskapskrav svenska/finska samt en digital informations-navigationskompetens var av avgörande betydelse i den digitala ansökningsprocessen. Dessutom visade det sig att kunder som är organiserade och vet vilka inkomster och utgifter de har, har en klar fördel då de fyller i en stödansökan om det grundläggande utkomststödet/det allmänna bostadsbidraget i Mitt FPA.
Now showing items 1-4 of 4