Browsing by Subject "diskriminering"

Diskriminering inom arbetslivet är ett omfattande forskningsområde och diskriminering vid rekrytering är en viktig del av detta område. Tidigare studier har framförallt fokuserat på sociala skillnader och laglighetsaspekter i rekryteringssammanhang. Få studier har däremot undersökt diskriminering som ett socialt problem. Syftet med denna studie har varit att undersöka diskriminering i arbetslivet med fokus på anonym rekrytering och möjliga framtida rekryteringsmetoder som förebygger diskriminering. Denna studie ämnar besvara två forskningsfrågor: vad innebär diskriminering i arbetlivet och vilka är fördelarna och nackdelarna med anonym rekrytering som syftar till att förbygga diskriminering. Studier har visat på att detta fenomen kan studeras uttömmande utgående ifrån tre nivåer i samhället. Forskning har visat på att diskriminering vid rekrytering p.g.a. etnicitet, kön samt ålder förekommer allmänt på arbetsmarknaden trots lag som förbjuder sådant handlande. Det finns även diskrimineringsformer som inte nämns i lagen men som har betydande inverkan på strukturell, institutionell och individnivå. Denna insikt har medfört förslag om en anonym rekryteringsprocess där bl.a. kön samt ålder döljs i rekryteringens inledande skede. Frågeställningen handlar därför om huruvida sådana metoder kan motverka olika former av diskriminering. En ytterligare fråga gäller vilka former av diskriminering metoden visat kunna påverka positivt och negativt. Kritiken som riktats mot metoden visar på insikten om att det är svårt att avidentifiera ansökningar utan att tappa sådan information vilken har med sökandes kompetens och kvalifikationer att göra. Vidare anses individualiteten lida på bekostnad av anonymiteten. De primära källorna utgörs av internationella källor. Resultaten visade hur diskriminering i arbetslivet verkar på individnivå och olika former av systematisk diskriminering på strukturell och institutionell nivå i samhället. Anonym rekrytering visade sig kunna inverka på missgynnade gruppers möjligheter att passera anställningsprocessens första steg. Sammanfattningsvis kan en förståelse för hur diskriminering vid rekrytering skapas och upprätthålls i samhället bidra till ny kunskap kring diskriminering i arbetslivet. Studien visade på att avidentifierade ansökningar kan påverka rekryteringsprocessen i avsedd riktning och att den därmed inte kan betraktas som ineffektiv.

Glastaket är en metafor för de osynliga barriärer som kvinnor ställs inför då de stävar efter att avancera inom arbetslivet. Forskning och aktuella rapporter om glastaket tyder på att kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner och utsätts för strukturell diskriminering i organisationer. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka varför kvinnor är så underrepresenterade inom chefspositioner, med andra ord undersöka orsakerna bakom glastaket. Problemet granskas på två nivåer. Den första nivån behandlar hur kvinnors karriärer påverkas negativt av könsstereotyper. Den andra nivån närmar sig problemet från organisationsnivå och granskar hur organisationsstrukturer upprätthåller glastaket. Studien baserar sig på tidigare forskning om glastaket och källorna härstammar från socialpsykologiska journaler samt journaler för organisationsstudier. Eaglys teorier om hur könsstereotyper skapar fördomar mot kvinnligt ledarskap är viktiga och Acker är mest central inom kapitlen som behandlar könssegregerade organisationshierarkier kopplade till samhällsstrukturer. Resultaten i denna studie indikerar på att både könsstereotyper samt könssegregerade organisationsstrukturer orsakar glastaksfenomenet. Könsstereotyper leder till fördomar mot kvinnligt ledarskap och kvinnor blir diskriminerade på grund av dessa fördomar. Kvinnors syn på sin självförmåga hämmas som ett resultat av könsstereotyper om att kvinnliga karaktärsdrag inte går att förknippa med ledarskap. Organisationsstrukturer konstruerar glastaket i form av könsegregerande förfaranden som orättvisa rekryteringsprocesser och genom att ignorera genusfrågor. Manliga nätverk och normer för dubbelbindningar upprätthåller även glastaket. Vidare så är kvinnor ofta tvungna att välja mellan karriär och familj, vilket män inte lika ofta får kämpa med. Ett centralt resultat i studien är även insikten i att en del av teorierna och forskningen om könsstereotyper kritiseras i och med att dessa delvis förstärker och accepterar könsrollerna. Nivån där organisationshierarkier tas upp beskriver problemet på ett mera strukturellt plan. Båda de innan nämnda nivåerna upprätthåller sammanfattningsvis glastaket, men på olika och sätt och med varierande effekter.

Syftet med denna kandidatavhandling var att utreda (1) bakgrunden till diskriminering på arbetsplatsen, samt (2) hur mångfaldsledarskap kan bidra till främjandet av jämlikhet inom organisationer och/eller (3) upprätthållandet av stereotypier. Organisationer blir allt mer heterogena, och utan effektivt mångfaldsledarskap kan ojämlika maktstrukturer uppstå och reproduceras på arbetsplatser. Minoritetsindividers upplevelse av arbetslivet påverkas starkt av diskriminering och hotet av att utsättas för stereotypier. Olika sätt att se på jämlikhet sätter grunden för hur organisationer hanterar mångfald och diskriminering av sociala minoritetsgrupper. Mångfaldsledarskap baserar sig ofta på en meritokratisk syn på jämlikhet, där alla individer bör erbjudas lika chanser inom organisationen, beroende av talang och skicklighet och oberoende av social grupptillhörighet. Denna litteraturgenomgång visade att mångfaldsledarskap kan främja jämlikhet till exempel genom utbildandet av personal, uppmuntrande till bättre kommunikation mellan de organisatoriska nivåerna och genom att se till att minoritetsindividers behov möts på arbetsplatsen. Forskning visar ändå att mångfaldsledarskap har brister, en del av vissa som upprätthåller stereotypier på arbetsplatsen. Inom många organisationer används metoder av mångfaldsledarskap som baserar sig på stereotypa uppfattningar av sociala minoritetsgrupper. Till exempel mångfaldsutbildning som erbjuds på en del arbetsplatser baserar sig ofta på förväntningar om hur majoritet- och minoritetsgruppen förväntas bete sig. En del metoder kritiseras även för att konstruera kunskap om olikhet som knyter människor till olika kompetensnivåer baserat på social grupptillhörighet. Upprätthållandet av dylika stereotypier spär på sociala konstruktioner kring ”vi” och ”dem”, som enligt klassisk socialpsykologisk teori kan anses utgöra grund för diskriminering i samhället.

Ett aktuellt problem i USA är för tillfället särbehandling på grund av härkomst. Avhandlingen fokuserar på tre huvudbegrepp; strukturell rasism, diskriminering och rasifiering. Dessa fenomen kommer att definieras mer på djupet. Mitt syfte med den här studien är att analysera hur svarta människor påverkas i rättsväsendet och polisväsendet av dessa fenomen. Huvudsakligen analyseras det amerikanska systemet men studien presenterar även kort hur situationen ser ut i Finland. Det är ett problem eftersom inte alla människor behandlas rättvist i samhället i USA. Under den senaste tiden har den amerikanska poliskåren fått mycket kritik för sitt sätt att behandla svarta människor. Avhandlingen är en litteraturgenomgång. I den analyserar jag tidigare gjord forskning för att komma fram till svar på forskningsfrågorna. Resultaten indikerar att det uppstår diskriminering i polisarbete, under rättegången och i juryns arbete i USA. Svarta människor utsätts med en större sannolikhet för att alla dessa områden bli sämre behandlade och detta är inte begränsat till ålder. Även i Finland förekommer det rasism i polisarbete. Däremot är forskningen i Finland inte lika omfattande som i USA vilket gör att det är svårare att få en helhetsbild om hur stort problemet verkligen är. Detta kan bero på att forskningen har fokuserat mera på att studera invandring och hur invandrare klarar sig i samhället och inte hur svarta människor i sig blir diskriminerade. Resultaten om rasifieringen i USA indikerar att stora förändringar bör ske och att fokus måste läggas på rasism för att man ska kunna minska och få slut på denna särbehandling.