Browsing by Subject "diskurser"

Adoptionsrådgivning är obligatoriskt för alla som önskar adoptera. Socialarbetarna som arbetar med adoptionsrådgivning har som uppgift att utreda adoptionssökandenas lämplighet för att bli adoptivföräldrar samt förbereda dem inför föräldraskapet. I den finska lagen finns endast allmänna riktlinjer gällande vad som bör utredas i anknytning till adoptionssökandenas lämplighet. I lagen står det inte heller hur bedömningen av en adoptionssökande ska förverkligas i praktiken, och således överförs ansvaret för den praktiska utredningen till socialarbetaren. Vad som betonas samt vilken metod som tillämpas i adoptionsrådgivningen är i hög grad beroende av den enskilda socialarbetaren samt av den arbetsgemenskap som hon eller han hör till. Avhandlingens syfte är att analysera hurdant handlingsutrymme adoptionsrådgivare har i bedömningen av en adoptionssökandes lämplighet för föräldraskap. Det är ytterst viktigt att studera detta eftersom adoptionsrådgivarnas utredning, bedömning och beslutsfattande har så omfattande konsekvenser för både adoptivbarnets och adoptivföräldrarnas framtid. Avhandlingen är utförd som en kvalitativ intervjustudie. Jag har intervjuat två stycken socialarbetare som arbetare med adoptionsrådgivning samt analyserat dessa intervjuer för att få svar på hurdant handlingsutrymme socialarbetare har i sin bedömning av en adoptionssökande. Resultaten tyder på att socialarbetare har ett handlingsutrymme i arbetet med adoptionsrådgivning. Handlingsutrymmet kommer till uttryck i bedömningen av olika faktorer som anknyter till den sökandes livssituation. Bedömningen av dessa faktorer baserar sig delvis på socialarbetarens eget omdöme. Socialarbetaren använder sig av sitt handlingsutrymme också då hon formar själva rådgivningen och väljer vad som betonas i den. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Adoption, adoptionsrådgivning, handlingsutrymme, social konstruktivism, diskurser

Medietexter kan bidra till att föra vidare skadliga eller förtryckande automatiserade normer, inte minst gäl- lande kön och genus. Att synliggöra de här normerna är ett första steg i att försöka åtgärda deras reprodukt- ion i medietexter. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att utveckla en eklektisk, kritisk analysmetod för studier av diskursiv genuskonstruktion i personporträtt. Idén till metoden föddes då jag insåg att det finns begränsade mängder forskning om konstruktion av manligt genus i damtidningar och hur det manliga påver- kar det kvinnligt genus som förmedlas i tidningarna. I avhandlingen utvecklar jag en metod som ett redskap för att granska implicita könsnormer i finska damtidningar. För att utveckla metoden undersöker jag vilka teoretiska och metodologiska perspektiv som kan kombineras för att synliggöra genusnormer som styr den diskursiva konstruktionen av genus i personporträtt. Avhand- lingen behandlar de ontologiska problem som uppstår i kombinationen av teoretiska beståndsdelar med olika ontologiska utgångspunkter. I avhandlingen utformar jag en uttryckligen kritisk, feministisk och eklektisk ana- lysmetod med grunder i socialkonstruktivismen, som kombinerar Judith Butlers teori om gender performance med delar av den kritiska diskursanalysen som den har utformats av Norman Fairclough. Tidigare forskning kring genus och personporträtt används för att identifiera de teman som är bärande i konstruktion av genus. Avhandlingen är till stor del teoretisk, men metoden prövas också i en pilotanalys för att avgöra om den kan appliceras som redskap för att granska genuskonstruktion i personporträtt. Metoden granskar porträtten som en andrahandsperformans förmedlad genom ett urval av diskursiva nivåer i en könad kontext. Pilotanalysens resultat tyder på att metoden kan användas för att avslöja hur genus konstrueras, även om resultatet på grund av sampelstorleken kan anses begränsat. Analysen avslöjar starka automatiserade nor- mer för hur män presenteras i en heteronormativ könsdikotomi. Manlighet kopplas starkt till en så kallad offentlig sfär, till arbete och homosociala sammanhang som områden för manligt självförverkligande. Men resultaten tyder också på konflikter i normerna och en mansbild i förändring. Därför ges också exempel på vi- dare studier där analysmetoden kan användas för att ge mer utförliga svar om genuskonstruktion i person- porträtt och den möjliga konflikt och förändring mansbilden, och i förlängningen kvinnobilden, i damtidning- arna genomgår.