Browsing by Subject "emotioner"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2022)Klimatförändringens konsekvenser blir alltmer påtagliga. Tidigare forskning har lagt stort fokus på hur miljökriser i olika skalor påverkar människan och enskilda miljöfrämjande handlingar på individnivå, men allt fler forskare anser att den rådande situationen kräver miljöfrämjande handlingar på kollektiv nivå. Mitt syfte med den här avhandlingen är således att genom en litteraturöversikt redogöra för hur relevant socialpsykologisk forskning behandlar miljöfrämjande kollektiva handlingar. Dessa handlingar kan variera från signering av namninsamlingar, till sociala protester, och det råder ingen övergripande konsensus om hur begreppet ska begränsas. Det här dilemmat lyfts fram i avhandlingen och de miljöfrämjande kollektiva handlingarna som arbetet diskuterar tydliggörs. Avhandlingens fokus ligger på kollektiva handlingar i miljöfrämjande syfte, och därmed har jag avgränsat materialet genom att inte redogöra för faktorer som kan påverka klimatskepticisim eller handlingar på individnivå. Resultaten indikerar att två huvudsakliga teman kan identifieras, social identitet och emotioner. Specifikt det sociala identitetsperspektivet tillämpas i hög grad inom forskningen om miljöfrämjade kollektiva handlingar och två centrala modeller som ämnar förklara fenomenet identifieras. Dessa modeller är den sociala identitetsmodellen för kollektiva handlingar och den sociala identitetsmodellen för miljöfrämjande handlingar. Det andra temat, emotioner med koppling till miljöfrämjande kollektiva handlingar, är av växande intresse inom det här forskningsområdet. Forskningen visar att olika emotioner kan ha olika effekt på handlingar, och bland annat kollektiv skuldkänsla, ilska och rädsla har visat sig vara relevanta. Dock råder det motstridighet om vilken känsla som är av störst signifikans för kollektiva handlingar i den här kontexten.
-
(2019)Ett av de mest robusta fynden inom personlighets- och välbefinnandeforskning är det starka sambandet mellan personlighetsdraget extraversion och positiva emotioner, lycka samt subjektivt och psykologiskt välbefinnande. Vad som kunde förklara varför extraverta är lyckligare har i årtionden ingående undersökts, om än osystematiskt och från skilda utgångspunkter. Detta har även noterats på fältet, och för att underlätta fortsatt forskning belyser denna litteraturöversikt hur frågeställningen undersökts till dags dato. Utifrån McCraes och Costas (1991) ursprungliga uppdelning i instrumentella och temperamentella modeller samt Hampsons (2012) indelning av medierande och modererande personlighetsprocesser identifieras, systematiseras och presenteras de huvudsakliga förklaringarna som förekommer i litteraturen för sambandet mellan extraversion och lycka. Resultatet består av ett konceptuellt diagram (se Figur 1 s. 20–21) med två övergripande förklaringsmodeller, sex distinkta mekanismer, tio personlighetsprocesser och tretton hypoteser som redovisas med tillhörande forskningslitteratur. Förutom en historisk överblick över tillvägagångssätt i forskningen presenteras även aktuell metodik för personlighetsprocesser. Vidare behandlas även hur resultaten är symptomatiska för den rådande problematiken kring konceptualisering, operationalisering samt metodologi inom personlighets- och lyckoforskning, samt resultatens och socialpsykologins relevans för fortsatt forskning och befrämjande av lycka och välbefinnande.
Now showing items 1-2 of 2