Browsing by Subject "empowerment"

Psykisk ohälsa är ett utbrett problem hos unga. Jag har undersökt hur man med hjälp av DISA-grupper i högstadier kan främja välmående och förebygga psykisk ohälsa. Syftet är att ta reda på hur det att unga deltar i DISA-grupper bidrar till välmående och resiliens. Genom semistrukurerade samtalsintervjuer har jag kommit fram till att de unga blir mer kapabla att hantera sina tankar och känslor med hjälp av DISA-grupper. Ungdomarna lär sig prata om det som pågår i deras liv, de får även öva sig i att anförtro sig till vuxna. De märker att de kan påverka och styra sina egna liv.

Barnet är alltid den primära klienten inom barnskyddet, men arbetet berör även barnets föräldrar och andra närstående. Både barn och föräldrar har rätt att bli hörda och vara delaktiga i beslutfattande, förverkligande och utvärdering av barnskyddet. Flera internationella forskningar bevisar att socialt stöd för föräldrar kan minska risken av att barn behandlas illa. Föräldrar har rätt att få hjälp och stöd både som föräldrar och som individer med individuella behov och rättigheter. Barnskyddets klientföräldrar både i Finland och i andra länder delar upplevelsen av att de och deras barn får inte stöd och hjälp i tillräcklig utsträckning. De upplever också känslor av maktlöshet, skuld, rädsla och skam i möten med barnskyddet. En stödform som föräldrar önskar och uppskattar är karmatstödsgrupper för föräldrar. I Finland har föräldrars kamratstödsverksamhet utvecklats huvudsakligen inom tredje sektorn, men nuförtiden ordnas grupper också som en del av det kommunala barnskyddet. Forskningsuppgiften i denna kandidatavhandling är att ta reda på om deltagande i föräldragrupper främja empowerment av barnskyddets klientföräldrar. Avhandlingens teoretiska referensram är empowerment. Utgångspunkten är att socialt arbete ska göras med klienter i stället för klienter. Avhandlingens syfte är att öka kännedom av föräldrars upplevelser av bristande stöd samt belysa möjligheter av gruppverksamhet inom barnskyddet och hur föräldrars empowerment kan öka deras medvetenhet om sina rättigheter och delaktighet i barnskyddet arbete. Denna är en kvalitativ litteraturstudie av etnografiskt arkivmaterial bestående av transkriberade forskningsintervjuer. Analysmetoden är innehållsanalys. Analysen av materialet tyder på att deltagande i föräldragrupper kan bidra till föräldrars empowerment – särskilt på individuella nivån. Föräldrar får i grupperna information, råd och socialt stöd som de är i stort behov av. Föräldrars känslor och skuld, skam och ensamhet minskar och de blir medvetna om sina rättigheter.

Syftet med denna avhandling var att bilda en uppfattning om vilka utmaningar kontra möjligheter finska fängelsernas rehabiliteringstjänster för kvinnor innefattar, med fokus på fångarnas egna erfarenheter och upplevelser av rehabiliteringstjänsterna. Antalet kvinnliga fångar har fördubblats i Finland under de senaste 30 åren, men det finns relativt lite forskning om fångar och deras rehabilitering under fängelsevistelsen ur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visade att de kvinnliga fångarna i Finland har vissa genusspecifika rehabiliteringsbehov och att det finns brist på rehabiliteringstjänster som riktar sig till kvinnor i fängelser. Följaktligen ställdes forskningsfrågorna: Vilka utmaningar finns det gällande rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Vilka möjligheter finns det för rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Vilka genusspecifika behov a) kan identifieras b) bör beaktas vid rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Avhandlingens teoretiska referensram baserade sig på feministisk teori, specifikt Simone de Beauvoirs (2003) teori om kvinnan som ”den Andra” samt teorin om empowerment. de Beauvoirs teori utgår från att kvinnan har tvingats in i rollen som ”den Andra”, ett objekt som alltid definieras i relation till mannen (de Beauvoir 2003). Den epistemologiska utgångspunkten för avhandlingen var socialkonstruktionistisk. Avhandlingens material bestod av en semi-strukturerad intervju med en kvinnlig fånge som placerats i frihet på prov. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra tematiska kategorier: utsatthet och att vara ”den Andra ”, möjligheter, genusspecifika tjänster, och skam och identitet. Avhandlingens tillvägagångssätt är abduktivt och de Beauvoirs teori om kvinnan som ”den Andra” tillfogades efter innehållsanalysen. I resultaten redogjordes för respondentens erfarenheter av hur kvinnliga fångar och deras rehabiliteringsbehov blir ”de Andra” i förhållande till manliga fångar. Respondenten identifierade också att ett behov av genusspecifika rehabiliteringstjänster samt kvinnoseparatistisk rehabilitering existerar. De kvinnliga fångarnas erfarenheter både som utövare av och offer för våld avvek från de manliga fångarnas, vilket innebär att kvinnliga fångar har andra rehabiliteringsbehov kring våld. Respondenten beskrev även hur den egna kvinnligheten bemöttes negativt i den mansdominerade fängelsevärlden samt vikten av att rehabiliteringstjänsterna betonade självkänsla och identitet.

Socialt arbete i skolan har en viktig roll som förebyggande socialt arbete. Skolkuratorn repre-senterar socialt arbete i skolan. Avhandlingen utgår ifrån teorin om empowerment, vilket är en teori inom socialt arbete som strävar efter att stärka maktlösa individers egenmakt. Enligt barn-skyddslagen kategoriseras barn som individer i behov av särskilt stöd, varför bemyndigande är relevant för gruppen barn. Syftet med FN:s konvention om barnets rättigheter är att barnets mänskliga rättigheter beaktas samt att barnets åsikter hörs och beaktas. FN:s konvention om barnets rättigheter kan därför användas som ett redskap för empowerment av skolor. Avhandlingen består av två delar. Den första delen utgår från en genomgång av tidigare forsk-ning med syfte att ge en överblick över den finska lagstiftningens läge i förhållande till de krav som ställs av barnkonventionen. Tidigare forskning visar att det finns brister i läroplanen och lärarutbildningen gällande barnets rättigheter. I den andra, kvalitativa, delen granskas elva grundskolors nätsidor. Mitt syfte är att få en för-ståelse och helhetsbild av på vilket sätt skolorna, enligt nätsidorna, implementerar principen om barnets bästa i skolan och särskilt i elevvårdsverksamheten. För forskningen valdes en större stad i södra Finland där det finns svenskspråkiga skolor. Materialinsamlingen gjordes från grundskolornas nätsidor och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys utgående från fyra teman: nätsidornas barnvänlighet, elevernas delaktighet och påverkningsmöjlighet, elevvård samt åtgärder mot mobbning. Resultat av analysen är att informationen på skolornas nätsidor inte är anpassad för eleverna och att information om barnets rättigheter inte finns tillgänglig för elever. Däremot satsar samt-liga skolor på elevers delaktighet och påverkningsmöjligheter. Elevvården är en väsentlig del av skolvardagen, men socialt arbete i skolan nedprioriteras i jämförelse med elevers fysiska hälsa. Åtgärderna mot mobbning beskrivs inte tillräckligt. De viktigaste utvecklingsförslagen är barn-vänliga nätsidor, utbildande av lärare om barnets rättigheter, tydliggörande av skolkuratorns arbetsuppgifter samt utvecklande av konkreta åtgärder för mobbningssituationer