Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "etnicitet"

Sort by: Order: Results:

  • Det sociala kapitalets betydelse för hälsan hos den svenskspråkiga minoriteten i Finland 
    Hatunpää, Fanny (2017)
    Den svenskspråkiga minoriteten i Finland är en minoritet som enligt flera olika test, studier och barometrar i snitt lever längre och friskare liv än majoritetsbefolkningen. Finlandssvenskarna är enligt denna forskning i allmänhet också nöjdare med sin hälsa och sin livssituation än den finskspråkiga majoriteten (Aromaa et. al, 1999, 2002, 2006; Hyyppä 2002, 2005). Syftet med denna avhandling är att granska det sociala kapitalets betydelse för hälsan hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen i Finland. Avhandlingen granskar finlandssvenskhet som fenomen, det sociala kapitalets definitionsmöjligheter, riktningar och tillämpningsområden samt hur det finlandssvenska sociala kapitalet tar sig uttryck och vilken betydelse det möjligen har. Diskussionsdelen tar upp kritik av såväl det granskade materialet, de olika teoretiska riktningarna samt hur fokus ofta styrs i den vetenskapliga debatt som uppstår. Till slut föreslås även riktningar för framtida forskning och diskussion. Som en övergripande slutsats kan sägas att finlandssvenskar enligt den forskning som finns till hands verkar ha mera socialt kapital än de finskspråkiga, och att detta sociala kapital är till fördel för finlandssvenskarnas hälsa och välmående.
  • Fördomar och rasism: : Förklaringar till hur barn utvecklar fördomar mot grupper 
    Lindgren, Ria (2021)
    Fördomar och av fördomar orsakat diskriminerande, hatfullt och rasistiskt beteende mot etniska och rasifierade grupper har rapporterats i medier runt världen och i Finland de senaste två åren. Fördomar har forskats sedan länge hos vuxna och ungdomar inom flera vetenskapliga discipliner. Fördomar och uttryck av barns fördomar har däremot fått mindre uppmärksamhet inom socialpsykologi, även om barns fördomar kan observeras som exempelvis mobbning och rasism speciellt i skolor i Finland. Syftet i min avhandling är därför att granska barns fördomar och hur barns uttrycker fördomar mot etniska och rasifierade grupper, eftersom största delen av forskningen menar att barns fördomar uttrycks mot etniska och rasifierade minoriteter. Socialpsykologisk relevans uppnås genom att även fokusera på att identifiera sociala förklaringar till hur barn utvecklar etniska fördomar. Resultat av litteraturgenomgången visar att barn i 3–9-års ålder uttrycker fördomar som preferens mot ingruppen, identifiering med ingruppen och positivare evaluering av ingruppen jämfört med utgruppen. Litteraturgenomgången tyder på flera förklaringar till barns utvecklande av fördomar. Förklaringarna centrerar kring den dominerande uppfattningen om normativt inflytande i samhället, i familjer, skolor och inom vänkretsar. Sammanfattningsvis ger samhällets värderingar, normer samt representationer och stereotypier av etniska och rasifierade grupper i medier och föräldrar och vänner verktyg för barn att ta till sig, utveckla och uttrycka fördomar mot etniska och/eller rasifierade grupper.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO