Browsing by Subject "fördomar"

Diskriminering inom arbetslivet är ett omfattande forskningsområde och diskriminering vid rekrytering är en viktig del av detta område. Tidigare studier har framförallt fokuserat på sociala skillnader och laglighetsaspekter i rekryteringssammanhang. Få studier har däremot undersökt diskriminering som ett socialt problem. Syftet med denna studie har varit att undersöka diskriminering i arbetslivet med fokus på anonym rekrytering och möjliga framtida rekryteringsmetoder som förebygger diskriminering. Denna studie ämnar besvara två forskningsfrågor: vad innebär diskriminering i arbetlivet och vilka är fördelarna och nackdelarna med anonym rekrytering som syftar till att förbygga diskriminering. Studier har visat på att detta fenomen kan studeras uttömmande utgående ifrån tre nivåer i samhället. Forskning har visat på att diskriminering vid rekrytering p.g.a. etnicitet, kön samt ålder förekommer allmänt på arbetsmarknaden trots lag som förbjuder sådant handlande. Det finns även diskrimineringsformer som inte nämns i lagen men som har betydande inverkan på strukturell, institutionell och individnivå. Denna insikt har medfört förslag om en anonym rekryteringsprocess där bl.a. kön samt ålder döljs i rekryteringens inledande skede. Frågeställningen handlar därför om huruvida sådana metoder kan motverka olika former av diskriminering. En ytterligare fråga gäller vilka former av diskriminering metoden visat kunna påverka positivt och negativt. Kritiken som riktats mot metoden visar på insikten om att det är svårt att avidentifiera ansökningar utan att tappa sådan information vilken har med sökandes kompetens och kvalifikationer att göra. Vidare anses individualiteten lida på bekostnad av anonymiteten. De primära källorna utgörs av internationella källor. Resultaten visade hur diskriminering i arbetslivet verkar på individnivå och olika former av systematisk diskriminering på strukturell och institutionell nivå i samhället. Anonym rekrytering visade sig kunna inverka på missgynnade gruppers möjligheter att passera anställningsprocessens första steg. Sammanfattningsvis kan en förståelse för hur diskriminering vid rekrytering skapas och upprätthålls i samhället bidra till ny kunskap kring diskriminering i arbetslivet. Studien visade på att avidentifierade ansökningar kan påverka rekryteringsprocessen i avsedd riktning och att den därmed inte kan betraktas som ineffektiv.

Attityder är ett av de mest välforskade områden inom socialpsykologin. Syftet med avhandlingen är att beskriva hur negativa intergruppsattityder uppstår och hur dessa kan förändras utgående från tidigare socialpsykologisk forskning. Avhandlingens avsikt att bidra till det socialpsykologiska forskningsområdet med en klar översikt över vad forskning har visat leder till uppkomsten och förändrandet av negativa intergruppsattityder, och således bedrivs avhandlingen som en litteraturstudie. De främsta teorierna som används i avhandlingen angående uppkomsten av negativa intergruppsattityder är den sociala identitetsteorin, den realistiska gruppkonfliktteorin och den integrerade hotteorin. Gällande attitydförändringar är de främsta teorierna som används i avhandlingen teorin om kognitiv dissonans, självperceptionsteorin samt kontakthypotesen med vidare utarbetningar av hypotesen. Avhandlingen visar hur upplevelser av hot mot ingruppen i samband med negativa emotioner mot utgruppen är den främsta anledningen till negativa intergruppsattityder, och att olika former av positiv kontakt är effektiv i att minska negativa intergruppsattityder. Intergruppsattityder förbättras således genom att uppfattningen av att utgruppen är hotande elimineras.