Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "finlandssvenskar"

Sort by: Order: Results:

  • Hatunpää, Fanny (2017)
    Den svenskspråkiga minoriteten i Finland är en minoritet som enligt flera olika test, studier och barometrar i snitt lever längre och friskare liv än majoritetsbefolkningen. Finlandssvenskarna är enligt denna forskning i allmänhet också nöjdare med sin hälsa och sin livssituation än den finskspråkiga majoriteten (Aromaa et. al, 1999, 2002, 2006; Hyyppä 2002, 2005). Syftet med denna avhandling är att granska det sociala kapitalets betydelse för hälsan hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen i Finland. Avhandlingen granskar finlandssvenskhet som fenomen, det sociala kapitalets definitionsmöjligheter, riktningar och tillämpningsområden samt hur det finlandssvenska sociala kapitalet tar sig uttryck och vilken betydelse det möjligen har. Diskussionsdelen tar upp kritik av såväl det granskade materialet, de olika teoretiska riktningarna samt hur fokus ofta styrs i den vetenskapliga debatt som uppstår. Till slut föreslås även riktningar för framtida forskning och diskussion. Som en övergripande slutsats kan sägas att finlandssvenskar enligt den forskning som finns till hands verkar ha mera socialt kapital än de finskspråkiga, och att detta sociala kapital är till fördel för finlandssvenskarnas hälsa och välmående.
  • Öhman, Malin (2017)
    Papperstidningen är en mycket omtalad medieform som får kämpa för att hålla sig kvar på dagens hårda marknad. Digitaliseringen utmanar papperstidningen och gör att konkurrensen om läsare och prenumeranter blir allt hårdare. Speciellt bland ungdomar minskar intresset för papperstidningen och de är i stället allt mer inriktade på sociala medier. Syftet med de här kandidatavhandlingen är att undersöka unga vuxna österbottningars medieanvändning och syn på papperstidningen och jämföra hur deras medieanvändning stämmer överens med tidningen Vasabladets målgruppsval och framtida satsningar. Vasabladet används som exempel i avhandlingen och chefredaktören intervjuades hösten 2015 för att få en bild av tidningens syn på hur efterfrågan ser ut och vad som enligt dem är värt att satsa på. Resultatet av forskningen som rör Vasabladet visar att de vill satsa på det digitala och utveckla Vasabladet till mer än en papperstidning för att intressera yngre åldersgrupper. Nyberg menar att nya tjänster måste utvecklas, som unga medieanvändare är villiga att betala för. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad kvalitativ intervju. Sex österbottningar i åldern 18–25 intervjuades hösten 2015, med motivationen att det tidigare har gjorts ingående forskning om tonåringars medievanor men forskning som rör unga vuxna är inte lika vanlig. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys och en form av närläsning. Resultatet av intervjuerna med de unga vuxna var någorlunda överraskande och avslöjade en generation unga vuxna som befinner sig i en brytningspunkt mellan digitalt och papper, mellan en gammal och ny medievärld. Mentalt befinner de sig fortfarande i en ideal värld där de hinner och vill läsa papperstidningen dagligen, i verkligheten läser de mycket sällan en dagstidning överhuvudtaget och ännu mer sällan läser de tidningen i pappersformat. Endast en av informanterna läser e-tidningen dagligen. De som har tillgång till e-tidningen läser den ett par gånger per vecka. Avhandlingen undersöker och belyser den här ambivalensen som informanterna befinner sig i, att å ena sidan uppvisa ett intresse för papperstidningen och hoppas på en framtid för den, och samtidigt nästan uteslutande använda sociala medier som nyhetskälla.