Browsing by Subject "flyktingar"

På grund av konflikter i bland annat Syrien har ett stort antal människor flytt från sina hemländer under 2015 och 2016. Dessa migrationsrörelser har i stor utsträckning haft Europa som mål, vilket i sin tur skapat en utmaning för europeiska länder att ta emot dessa människor. Inte sällan har flyktingfrågan, t.ex. hur många ett givet land ska ta emot, skapat politiska spänningar och reaktioner bland folk i Europa, så även i Finland. Den finländska befolkningen är rätt splittrad vad gäller inställningen till flyktingar. Somliga vill stänga gränserna helt och hållet, medan andra tycker Finland borde välkomna avsevärt fler. Denna splittring syns även på det partipolitiska fältet. Splittringen löper inte skarpt mellan regeringen och oppositionen, men regeringspartierna är i regel mindre villiga att ta emot flyktingar än oppositionspartierna. Som parlamentsfinansierat public service-bolag har Yle i uppgift att informera medborgarna om angelägenheter. I sin rapportering ska det oberoende rundradiobolaget gynna varken regering eller opposition. Därför är det befogat att granska hur Yle rapporterar om en så känslig fråga som flyktingfrågan. Detta gör det här arbetet genom att jämföra Yles gestaltning av flyktingfrågan gentemot regeringens. Materialet består av regeringens olika program och meddelanden om vad den ämnar göra åt flyktingfrågan, och Yle Uutisets webbartiklar som skrivits om dessa regeringstexter (samtliga regeringstexter och artiklar är bifogade som bilagor). Avsnittet från vilket materialet sållades ur sträcker sig från regeringsförhandlingarna i maj 2015 till maj 2016. Texterna som ingår i det slutliga urvalet är publicerade mellan september 2015 och mars 2016. Teoretiskt stöder sig arbetet på gestaltningsteori (eng. framing), alltså hur ett ämne gestaltas eller ramas in. Samma teori tjänar också i det här arbetet som metod, närmare bestämt Robert M. Entmans version av gestaltningsteorin. Enligt hans version bjuder en text in läsaren att tolka ett ämne på ett visst sätt, beroende av hur ämnet ramas in i texten. Denna ram består av fyra funktioner: texten definierar ett problem, diagnostiserar orsaken eller pekar ut den ansvariga till problemet, dömer den utpekade och föreslår och rättfärdigar åtgärder för problemet. Denna metod tillämpas alltså i arbetet på såväl regeringens texter som Yles artiklar för att jämföra hur de gestaltar flyktingfrågan. Resultatet talar inte direkt till Yles fördel. Som oberoende rundradiobolag ska det som nämnt inte gynna varken regering eller opposition, men i det här materialurvalet överlappar regeringstexternas och nyhetsartiklarnas ramar (alltså hur de gestaltar ämnet) rätt väl. Genomgående gestaltar båda parters texter flyktingarna som problemet och flyktingarna själva som ansvariga för problemet. Ställvis finns en diskrepans mellan regeringstexterna och artiklarna om problemet är ekonomiskt eller säkerhetsmässigt till sin karaktär, men även på denna punkt är de trots allt eniga i lejonparten av fallen.

I avhandlingen undersöks hur finländarnas invandrarattityder förändrats i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 och vad som kan förklara förändringen. Invandring är något som alltid existerat och alltid kommer att existera men det är först på 2000-talet som invandringen ökat kraftigt och så även de negativa invandringsattityderna. Orsakerna till de negativa invandrarattityderna är flera och avhandlingen ger en mångsidig grund till att förstå vad som påverkar en individs invandrarattityder. Avhandlingens syfte är att är att undersöka hur finländarnas invandrarattityder förändrats i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 samt vad som kan förklara dessa förändringar. Analysen är en jämförande kvalitativ analys och som datamaterial används de nationella rapporterna från Standard Eurobarometer 84 från hösten 2015 (EB 84, 2015) och Standard Eurobarometer 97 från sommaren 2022 (EB 97, 2022). Datamaterialet ger en tydlig bild av finländarnas invandrarattityder. Datamaterialet jämförs med varandra och i analysen kommer det fram att finländarnas invandrarattityder förändrats. Invandrarattityderna år 2015 var mer negativa än invandrarattityderna år 2022. Oron för invandring var också väldigt stark bland finländarna år 2015. Orsaken till förändringen kan förklaras med att majoriteten av invandrarna år 2015 kom från Mellanöstern och år 2022 kom majoriteten från Ukraina, i och med kriget. Av undersökningen framkom det att finländarna hellre tar emot flyktingar från europeiska länder än icke- europeiska länder. Resultatet analyseras sedan med hjälp av den teoretiska referensramen och kommer fram till att finländarna känner starkare samhörighet med ukrainska flyktingar än flyktingar från Mellanöstern. Den socioekonomiska statusen påverkar även känslan av oro hos finländarna under flyktingkrisen 2015 och kan så även ses som en möjlig förklaring till de negativa invandrarattityderna.