Browsing by Subject "främjande"

Ungas (12–19 år) fysiska inaktivitet är ett hälsoproblem i Finland och hela världen. Därför är det av stort intresse att undersöka vad som påverkar motionsbeteende och hur man kan främja motionsvanorna. Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att utgående från tidigare vetenskaplig forskning klargöra hur socialt stöd från familj, vänner och jämnåriga samt andra vuxna kan inverka på ungas fysiska aktivitet och motionsvanor. Motion kan definieras som all kroppslig rörelse som förbrukar energi och innebär både vardagsmotion och deltagande i organiserad idrottsverksamhet. Socialt stöd kan definieras som att två individer utbyter resurser som givaren eller mottagaren upplever främja mottagarens välbefinnande, eller har intentionen att göra det. Socialt stöd kan anta olika former och delas in i flera olika typer. Resultaten visar att motionsbeteende allmänt kan möjligtvis påverkas av många olika faktorer, däribland motivationsrelaterade samt socialkognitiva faktorer, exempelvis nivån av självbestämmande och självförmåga, hur man planerar sitt beteende och om man har (inre eller yttre) motivation. Socialt stöd visade sig ha inflytande på ungas motionsbeteende, dels genom att påverka just de motivationsrelaterade och socialkognitiva faktorerna, och stödet kan komma från vänner, familjen och andra vuxna, som gymnastiklärare och tränare. Familjens, vännernas och jämnårigas samt andra vuxnas stöd kan påverka motionsbeteendet med dels samma mekanismer, dels med olika. Olika sätt på vilka socialt stöd kan inverka på motionsbeteende är att det kan höja på självförmåga, ändra attityder, motivera, möjliggöra deltagandet i motionsaktiviteter samt förbättra motionsprestationer som i sin tur kan aktivera unga mera till att motionera. Slutsatser som man kan dra är således att socialt stöd kan påverka motionsbeteende på många olika sätt, men det är inte helt klart till vilken nivå det påverkar och om någon form av socialt stöd påverkar motionsbeteende mera än någon annan. Olika personer kan också reagera på olika sätt på stödet. I framtida forskning vore det intressant att ta reda på kausaliteter, ifall det är någon form av stöd som har större inflytande, hur intentionen till att motionera påverkar motionsbeteendet samt hurdana motionsfrämjande interventioner, som skulle fungera.