Browsing by Subject "funktionshinder"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2024)Förekomsten av välbefinnande är starkt kopplat till hur människor uppskattar sin nivå av livskvalitet. Därmed kan personer med funktionsvariation uppleva varierande nivåer av välbefinnande som ett resultat av existerande hinder i olika livsaspekter som påverkar livskvalitet. Den sociala modellen för funktionshinder har bidragit till ett skifte i forskningsfokus som understryker vikten av att utföra samhällsvetenskaplig funktionshinderforskning. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga vad vi vet om välbefinnande bland individer med funktionsvariation och vilka aspekter av välbefinnande det har forskats om. Resultaten visar att forskning om välbefinnande bland personer med funktionsvariation diskuterar strukturer och processer, till exempel politisk påverkan på lagstiftning som har ett samband gällande tillgängligheten och anskaffningen av nödvändiga hjälpmedel för att uppnå en tillräckligt hög förmåga att existera på ett sätt som säkerställer möjligheten att uppleva välbefinnande i alla dess aspekter. Resultaten belyser också ett samband mellan effekterna av mellanmänskliga relationer, attityder och normer i olika samhällsrum och hur de inverkar på olika aspekter av välbefinnande. Sammanfattningsvis innehåller slutorden reflektioner över resultaten från denna litteraturstudie och diskuterar både existerande och framtida komplikationer kring funktionsvariation och hinder.
-
(2018)Avhandlingen granskar delar av problematiken som uppstår då serviceboende för funktionshindrade som tjänst faller under offentlig upphandling. Genom att granska empiriska källor som konventioner och lagar samt deras förarbeten ges en viss bakgrund till varför offentlig upphandling fungerar som den gör för serviceboende. En viktig fråga är om individen verkligen har en realistisk möjlighet att påverka sitt val av boende och huruvida individer hörs eller har en en chans till medbeslutanderätt? Kommunerna, det vill säga serviceproducenterna, tenderar att tolka principen om ”bästa intresse” som bästa intresse ekonomiskt för kommunen framför individen. Finland ratificerade nyligen Förenta nationernas konvention för människor med funktionshinder och denna konvention används flitigt i den offentliga debatten om just serviceboende, speciellt i och med ett framgångsrikt medborgarinitiativ. Själva FN-konventionen kan inte slopa offentlig upphandling av serviceboende som sådan men kunde man använda vissa argument från folkrätten för att göra processen mera inkluderande för brukarna av tjänsterna? Likaså debatteras huruvida det socialpolitiskt spelar någon roll om rättigheter ses som individuella eller som grupprättigheter just i frågan om serviceboende.
Now showing items 1-2 of 2