Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "funktionsnedsättning"

Sort by: Order: Results:

  • Väärä, Fanny (2021)
    Ett funktionshinder medför för individen en ständig kamp mot fördomar och kan även leda till stigmatisering av individen. Ett funktionshinder kan ta uttryck på flera olika vis. Om en individ har en funktionsnedsättning innebär det att hon/han har en nedsättning av sin fysiska eller psykiska funktionsförmåga. En nedsättning av en fysisk funktionsförmåga likt en psykisk funktionsförmåga för med sig ständiga dilemman hos individen. I min avhandling granskar jag vilken betydelse sexualiteten och genuset/könet har i konstruktionen av identiteten hos en funktionsnedsatt individ. Jag lyfter upp frågor angående sexualiteten hos en dylik individ och försöker analysera förhållandet mellan den och konstruktionen av könet och genuset samt vice versa. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv och med sociologiska teorier diskuterar och kritiserar jag de föreliggande normerna angående funktionsnedsatta individer i dagens samhälle. Jag drar slutsatser som tyder på att en funktionsnedsättning försätter individen i en missgynnande position med tanke på konstruktionen av dess sexualitet samt kön.
  • Martina, Liljequist (2024)
    Förekomsten av välbefinnande är starkt kopplat till hur människor uppskattar sin nivå av livskvalitet. Därmed kan personer med funktionsvariation uppleva varierande nivåer av välbefinnande som ett resultat av existerande hinder i olika livsaspekter som påverkar livskvalitet. Den sociala modellen för funktionshinder har bidragit till ett skifte i forskningsfokus som understryker vikten av att utföra samhällsvetenskaplig funktionshinderforskning. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga vad vi vet om välbefinnande bland individer med funktionsvariation och vilka aspekter av välbefinnande det har forskats om. Resultaten visar att forskning om välbefinnande bland personer med funktionsvariation diskuterar strukturer och processer, till exempel politisk påverkan på lagstiftning som har ett samband gällande tillgängligheten och anskaffningen av nödvändiga hjälpmedel för att uppnå en tillräckligt hög förmåga att existera på ett sätt som säkerställer möjligheten att uppleva välbefinnande i alla dess aspekter. Resultaten belyser också ett samband mellan effekterna av mellanmänskliga relationer, attityder och normer i olika samhällsrum och hur de inverkar på olika aspekter av välbefinnande. Sammanfattningsvis innehåller slutorden reflektioner över resultaten från denna litteraturstudie och diskuterar både existerande och framtida komplikationer kring funktionsvariation och hinder.
  • Johansson, Peggy (2021)
    Kvinnor är en utsatt grupp när det kommer till risken att utsättas för våld. Vid 15-års åldern har en av tre kvinnor utsatts för någon form av våld. Den här kandidatuppsatsen undersöker ifall kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för någon form av våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Medan våld mot kvinnor som ämne i allmänhet har börjat lyftas fram alltmer, är våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar fortfarande ett område där det lider brist på forskning och där statistiken varierar. Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att skapa en överblick utifrån den kunskap vi har om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar idag, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Denna avhandling tar granskar den dubbla utsattheten, och försöker ta reda på ifall den verkligen är ett faktum. I denna avhandling har jag använt litteraturöversikt som metod för att besvara forskningsfrågan. Genom sökning i olika databaser har material samlats in med hjälp av sökord. Materialet som används i denna avhandling är publicerat mellan åren 2000 och 2019. Efter detta har materialet analyserats med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Denna kandidatavhandling indikerar utifrån resultaten att kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Sexuellt, fysiskt och emotionellt våld är de våldsformer det rapporteras mest om. Teorin om intersektionalitet stärks i och med att flera forskningsrapporter visar att en del av det våld som offren upplever kan kopplas till deras funktionsnedsättning. Man kan även konstatera att mer forskning behövs, då det lider brist på information om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar.