Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "god förvaltning"

Sort by: Order: Results:

  • Wickström, Carl-Emil Kristian (2018)
    Syftet med denna avhandling är att undersöka hur nättjänsten Granskaupphandlingar.fi bidrar till uppfyllandet av god förvaltning i offentliga upphandlingar. God förvaltning kan anses som en del av en effektiv och välfungerande offentlig förvaltning, således även offentliga upphandlingar. Granskaupphandlingar.fi är en nättjänst skapad av statens upphandlande enhet, Hansel Ab, för att öka transparens i offentliga upphandlingar. I tjänsten finns samtliga statliga upphandlingar öppna för granskning av vem som helst, exklusive sekretessbelagda upphandlingar. Tjänstens information baserar sig på data från statens betalade köpfakturor. Begreppet ”god förvaltning” (eng: Good Governance) kan definieras på flera olika sätt, men ses i detta arbete främst som integritet, avsaknad av missbruk och korruption, samt transparens utåt till samtliga samhälleliga aktörer i den offentliga förvaltningen. Analysen av Granskaupphandlingar.fi görs med hjälp av ett policyinstrument skapat av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling): OECD:s principer för integritet i offentliga upphandlingar (eng: OECD Principles for Integrity in Public Procurement). Policyinstrumentet är en rapport innehållande 10 principer som av OECD anses stöda uppfyllandet av god förvaltning i offentliga upphandlingar. Policyinstrumentet innehåller även en del som behandlar den praktiska implementeringen av principerna, samt en del som fokuserar på ett pilotprojekt för implementeringen av principerna. Detta arbete kommer endast att jämföra principernas innehåll och hur deras värden uppfinns i Granskaupphandlingar.fi, och således begränsa sig till användandet av del 1 i instrumentet och själva principerna. Granskaupphandlingar.fi stöder som helhet policyinstrumentets övergripande mål, samt konkret principernas innehåll via att den sparar samt offentliggör information om upphandlingar (konkurrens- och icke konkurrensutsatta), man får via tjänsten insyn i att upphandlingarna för samtliga institutioner är lämpliga för uppfyllandet av deras uppgifter, ett ytterligare lager av översyn i offentliga upphandlingar införs samt genom att skapandet av själva tjänsten skapat en möjlighet och via det intresse för samhället att genomföra en dylik övervakning. De enda principerna som inte på ett betydande sätt stöds av Granskaupphandlingar.fi är principerna 4, 8 och 9, detta eftersom att dessa principer främst gäller saker som tjänsten inte ens ämnar påverka (som t.ex. tjänstemannaexpertis). Tjänstens främsta brist gällande främjandet av god förvaltning är den stora mängden upphandlingar som pga. sekretess lämnats utanför, samt risken för att upphandlingskontona som fakturorna kategoriseras enligt missbrukas
  • Bäck, Roope Oskari Alexander (2017)
    Bolagisering av offentliga tjänster är ett tema som väcker stora känslor såväl hos politiker som hos medborgare. Bolagiseringen grundar sig på New Public Management-tänkandet och meningen är att öka på effektiviteten av den offentliga tjänsteproduktionen genom att skapa ett aktiebolag som inte lider av förvaltningsmaskineriet, som anses vara stelt och byråkratiskt. New Public Management och dess konstadseffektiva organiseringssätt kan dock leda till andra problem som privata företag inte nödvändigtvis behöver ta i beaktande. När offentliga tjänster ges ut i aktiebolagsform tillämpas inte Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på den verksamheten. Detta beror på att Aktiebolagslagen ska tillämpas på alla aktiebolag. Aktiebolagens paragrafer gör det möjligt för organisationen att hemligstämpla information som enligt Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet skulle vara offentlig för allmänheten. I den teoretiska referensramen presenteras teorier kring bolagiseringsfenomenet och governance-teorier, närmare sagt good governance, god förvaltning. Operationaliseringen av den teoretiska referensramen förverkligas genom kriterierna för god förvaltning, som finns nedskrivna i Europeiska unionens vita bok om god förvaltning. För att närmare kunna undersöka fenomenet och de möjliga problemen görs en analys av lagstiftningen på området. Lagstiftningen analyseras utgående från de kriterier som finns nedskrivna i EU:s vita bok om god förvaltning. Slutsatsen av forskningen är att även om bolagiseringen är ett bra sätt att lätta på byråkratin och nå ökad effektivitet skapar den ikraftvarande lagstiftningen en offentlighetsparadox, där offentliga tjänsteutgivare enligt Aktiebolagslagen kan hemligstämpla information som i en annan organiseringsform skulle vara offentlig.
  • Karlqvist, Melinda (2022)
    Artificiell intelligens blir en allt större del av vår vardag och kommer nu också att tas i bruk inom den offentliga förvaltningen i Finland. Användningen av ny teknologi kan ha en stor inverkan på statens verksamhet. För att se till att den förvaltningen också i framtiden lever upp till den goda förvaltningens principer som beskrivs i grundlagen och i den statsvetenskapliga litteraturen, bör man noggrant granska tillämpningarna av AI som används i den offentliga sektorn. I den här avhandlingen analyserar jag den finska statens AI-program, AuroraAI, ur tre olika synvinklar. Jag granskar de förberedande dokumenten som finns till allmänhetens förfogande för att ta reda på hur och om man i programmet tagit upp frågor gällande effektivitet, säkerhet och samarbete, tre viktiga teman vad gäller offentlig förvaltning. Dessa delområden av god förvaltning behandlas alla i någon mån i programmet, men det finns fortfarande oklarheter om hur man planerar att ta itu med vissa problem i praktiken. I framtiden kommer användningen av artificiell intelligens inom förvaltningen att öka och det behövs vidare forskning kring de risker som kan uppkomma.