Browsing by Subject "grupptillhörighet"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2022)Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hurudan hjälp det finns för barn och ungdomar i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Jag studerar också hur de med hjälp av grupptillhörighet kan lära sig att hantera sin livssituation och det stigma som finns kring att ha en vårdnadshavare med missbruk eller psykisk ohälsa. För att detta ska uppnås handlar forskningsfrågorna om hur gruppledare i Ninni-verksamheten uppfattar barnens livssituation, stigmat de kan uppleva, hur man kan motarbeta stigma och grupptillhörighetens roll i detta. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter är stigma och grupptillhörighet. En del barn som lever i familjer med missbruk och psykisk ohälsa kan uppleva stigma kring sin situation och omgivningen kan uppleva stigma mot barnen. Därför är det viktigt att det finns verksamheter som motarbetar detta. Grupptillhörighet, alltså känslan av gemenskap, ses i avhandlingen som ett sätt för barnen att hantera sin livssituation och det stigma de kan uppleva. Materialet består av kvalitativa intervjuer med personer som någon gång har lett en samtalsgrupp inom Ninni-verksamheten. Resultatet visar att barnen påverkas av problematiken i hemmet på olika sätt och att problemen då också hos barnen tar sig uttryck på olika sätt. Enligt resultatet menar gruppledarna i Ninni-verksamheten att både barnen själva och omgivningen upplever stigma mot barnen och att även stigmat kan ta sig uttryck på olika sätt, men att verksamheten har flera olika sätt att motarbeta detta, till exempel via sociala medier. Grupptillhörighet har visat sig vara en viktig faktor i verksamhetens tjänster. Det är alltså lättare för barnen att prata med andra som har liknande erfarenheter.
-
(2023)Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) varför människan konformerar och 2) vilka negativa konsekvenser och positiva följder konformism har. Jag har skrivit denna kandidatavhandling som en litteraturöversikt av tidigare socialpsykologisk forskning för att undersöka fenomenet konformism. Genom att undersöka varför konformering sker, samt vilka de negativa konsekvenserna och fördelarna med konformism är, kan man få en heltäckande bild av fenomenet. Avhandlingen har avgränsats till att inte beakta kön, kultur eller ålder. Resultaten tyder på att människan i huvudsak konformerar på grund av två olika former av konformism; normativ och informativ konformism. Dessa två går oftast hand i hand men kan åtskiljas på basis av de följder de bidrar med. Då människan konformerar mer enligt den informativa modellen tenderar hon eller han söka korrekt information, och på grund av det litar individen mera på gruppen. Den normativa konformiteten syftar på att man vill bli omtyckt och accepterad av en grupp, och att individen därför konformerar. Självkänsla, grupptillhörighet och gruppstorlek är alla faktorer som påverkar graden av konformistiskt beteende. Dessutom kan en så kallad statushierarki och rollfördelning inom grupper leda till konformitet. På grund av att konformism oftast ses som något negativt i vårt samhälle, kan det vara viktigt att veta hur konformitetens positiva följder kan synas. De kan vara användbara för att ändra eller förstärka positiva beteenden hos människor. De positiva följderna har visat sig i form av att människor motiverats till att bete sig mer prosocialt och positivt. De negativa följderna har däremot visat sig förstärka människans passiva beteende när det handlar om att hjälpa andra människor.
-
(2021)Avhandlingens syfte är att diskutera hur låg socioekonomisk status kan vara av betydelse för ungdomars grupptillhörighet och välbefinnande. Avhandlingen fokuserar på en skolkontext och tangerar därför ungdomar ur ett individperspektiv, men även samhällets struktur lyfts upp som problematisk för individer med låg socioekonomisk status. Genom en litteraturöversikt har tillgänglig litteratur på området analyserats och jämförts för att belysa forskningsfrågan ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Självperceptionsteorin och sociala identitetsteorin diskuteras i samband i en del av litteraturen. Litteraturgenomgången visar att den socioekonomiska statusen ofta syns tidigt i ungdomen och att låg socioekonomisk status kan förklara en del av utanförskap. Det finns mer riskfaktor än skyddande faktorer för välbefinnandet hos individer med låg SES, men socialt stöd är en av de viktigaste skyddande faktorerna. Största delen av litteraturen är dock överens om att individer med låg socioekonomisk status har sämre sociala resurser, vilket påverkar deras välbefinnande. Individer med låg socioekonomisk status har ofta sämre förutsättningar att klara sig i samhället, vilket påverkar deras möjligheter i livet. Både av ekonomiska skäl och på grund av rädsla av att inte passa in, tenderar individer med låg socioekonomisk status inte söka sig till prestigefulla universitet.
Now showing items 1-3 of 3