Browsing by Subject "hälsa"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2017)Den svenskspråkiga minoriteten i Finland är en minoritet som enligt flera olika test, studier och barometrar i snitt lever längre och friskare liv än majoritetsbefolkningen. Finlandssvenskarna är enligt denna forskning i allmänhet också nöjdare med sin hälsa och sin livssituation än den finskspråkiga majoriteten (Aromaa et. al, 1999, 2002, 2006; Hyyppä 2002, 2005). Syftet med denna avhandling är att granska det sociala kapitalets betydelse för hälsan hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen i Finland. Avhandlingen granskar finlandssvenskhet som fenomen, det sociala kapitalets definitionsmöjligheter, riktningar och tillämpningsområden samt hur det finlandssvenska sociala kapitalet tar sig uttryck och vilken betydelse det möjligen har. Diskussionsdelen tar upp kritik av såväl det granskade materialet, de olika teoretiska riktningarna samt hur fokus ofta styrs i den vetenskapliga debatt som uppstår. Till slut föreslås även riktningar för framtida forskning och diskussion. Som en övergripande slutsats kan sägas att finlandssvenskar enligt den forskning som finns till hands verkar ha mera socialt kapital än de finskspråkiga, och att detta sociala kapital är till fördel för finlandssvenskarnas hälsa och välmående.
-
(2019)Fysisk ohälsa är ett problem I samhället. Ett möjligt sätt att främja hälsa hos befolkningen är med nudgemetoderna. Nudgeteorin är en uppsättning av interventioner grundade på beteendevetenskaplig teori som ämnar förändra beteende på ett förutsägbart sätt utan att inkräkta i människans valfrihet. Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att granska hälsorelaterade nudgemetoder. Jag har utfört en litteraturöversikt. Central litteratur som behandlas är relevanta metaanalyser och studier inom området. Centrala teoretiker som tas upp är Cass Sunstein och Richard Thaler, grundarna av nudgeteorin. Det finns fem former av hälsorelaterade nudgeinterventioner: att förse eller förtydliga information, förändra aspekter i den fysiska omgivningen, förändra eller skapa standardalternativ, bruka små incentiv eller val gjorda i förväg och göra sociala normer framträdande. Nudgeinterventionen godkänns av de flesta människor, är billigare att bruka än alternativa metoder och förblir effektiv även om man offentliggör interventionens syfte. Resultaten av den här kandidatavhandlingen är att även då majoriteten av studier tyder på att många nudgemetoder är effektiva behövs det mera forskning för att dra slutsatser. Nudgemetodernas effektivitet varierar beroende på uppsättningen av interventionen. Metodens effekt är oberäknelig utan kunskap om vad i interventionen som påverkar och hur. Forskningsresultaten tyder på att förändra standardalternativ och aspekter i den fysiska miljön är i överlag effektiva nudgemetoder.
-
(2017)I det västerländska samhället är fetma ett av vår tids största folkhälsoproblem samtidigt som ätstörningar är vanliga. Parallellt med detta ökar gymmens popularitet och den nutida människan ger hälsodiskurser ett allt större utrymme i sin vardag. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt utgående från sociologiska teorier diskuterar jag vilka konsekvenser samhället kan tänkas ha för individens syn på kropp, identitet och hälsa. I min avhandling granskar jag den socialt konstruerade kroppen och kvinnokroppen i relation till patriarkatet. Jag diskuterar kroppen som projekt, ideologin hälsoism, den moraliska vältränade individen samt det så kallade ”wellnessyndromet”. Jag diskuterar även följder av ett överdrivet hälsotänk i granskningen av ätstörningen ortorexi. Därefter undersöker jag fettförakt i relation till stigmatisering för att avslutningsvis granska kroppsbejakande rörelser som har vuxit fram som motpoler till hälsorelaterade principer som kan betraktas som begränsande för individen. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att kroppen kan ses som en social konstruktion samt att kroppsideal bör förstås i relation till den tid man lever i. Kroppsideal kan kopplas till patriarkatet och även ses som ett projekt. I diskussionen kring hälsa kan ett klassperspektiv tillämpas. Granskandet av ideologin hälsoism, ätstörningen ortorexi, fettförakt samt kroppsbejakande är centralt i förståelsen av den sociala kroppen.
-
(2020)Smärta är något vi alla känner till och varit med om på ett eller annat sätt. Genom olyckor och mer komplexa sjukdomar kan smärtan bli kronisk, vilket påverkar hela människans liv – allt från vardagen till yrkesidentitet, sociala relationer och upplevelsen om jaget. Min avhandling fokuserar på kronisk och långvarig smärta och hur den kroniska smärtan upplevs. Det är viktigt att poängtera att min avhandling handlar om att insjukna i kronisk smärta och upplevelsen om en plötslig, nedsatt funktionsförmåga, inte personer som varit permanent handikappade sedan födseln. Genom sociologiska teorier och samhällsvetenskapligt tänk går jag in på hur vi ser på kronisk smärta, hur det behandlas samt hur den kroniska smärtan påverkar individen. Jag presenterar i korthet kronisk smärta som erfarenhet, hur sjukdomsnarrativ byggs upp och hur det nya narrativet påverkar ens egna sätt att se på sig själv. Ens drömmar, planer och livsstil ändras markant då man lever med kronisk smärta. I samband med detta går jag även in på det biografiska avbrottet och hur den nya berättelsen om den insjuknade bildas. Jag diskuterar även om vad sociologi kan bidra med till forskning kring smärta. I min avhandling går jag också in på sociologin om förkroppsligandet, hur kroppen och omvärlden växelverkar samt den biopsykosociala modellen i relation till kronisk smärta.
Now showing items 1-4 of 4