Browsing by Subject "hållbarhet"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2021)Idag är det relevant att begrunda hur vi kan bli mera hållbara i våra samhällen eftersom klimatkrisen gör sig allt mera påmind för varje år som går. Sociologin är ett vetenskapsområde som mycket väl kan hjälpa till med teoretisering i denna fråga och i den här avhandlingen belyses därför hållbar matkonsumtion med sociala praktikteorier. Praktikteorierna presenteras som ett mera holistiskt alternativ till aktörs- och strukturperspektiven för att ge en inblick i hur sociologiska teorier kan bistå en mera hållbar framtida samhällsutveckling. Genom ett fokus på matkonsumtion exemplifieras praktikteorierna genom ett område som alla berörs av i sin vardag. Utifrån praktikteoretisk teoretisering av konsumtion och hållbarhet av sociologerna Alan Warde och Elisabeth Shove, föreslås praktikteorierna kunna erbjuda ett alternativt teoretiskt verktyg för att på en samhällelig nivå politiskt kunna förändra våra matpraktiker till förmån för ett hållbart livsmedelssystem. Det individuella dietvalet som karakteriserar dagens ätande har lett till att ansvaret för ett mera hållbart ätande närmast ligger på individens diet- och konsumtionsval. Avhandlingen betonar att vårt ätande dock inte är ett konsumtionsval utan en komplex social praktik som är svår att förändra genom att enbart fokusera på strategier som ska hjälpa individen att förändra sitt beteende. En applicering av de sociala praktikteorierna på konsumtion och hållbarhet är således värdefull eftersom den understryker behovet av en omdirigering av ansvaret för en utbredd hållbarhetsmässig utveckling från individen till samhället.
-
(2021)Avhandlingen utreder vilka steg inom lagstiftning som bäst skulle främja medling. Frågan om hållbarhet har länge varit aktuell i många sammanhang, relationen mellan rätt och hållbarhet kan dock undersökas närmare. En punkt där rätt och hållbarhet möts är medlingsverksamheterna. Hållbarhet kan indelas i tre typer: ekologisk, ekonomisk och social. Inom rättsväsendet har medling konstaterats vara en både förmånlig, snabb och mänsklig process. Medling innebär att parterna i ett brottmål eller i en tvist frivilligt kommer tillsammans för att med hjälp av en utomstående medlare lösa sin konflikt och garantera att alla får komma till tals och bli hörda. Medlingen resulterar i bästa fall till exempel att ingen rättegång behövs utan att parterna, offer och gärningsman får en ökad förståelse för varandra och kan komma överens om eventuell ersättning eller gottgörelse. Medling kan konstateras vara ett både ekonomiskt och socialt hållbart tillvägagångssätt för att komma överens. Hållbarhetsperspektivet på lyckad medling kan indelas i tre dimensioner: individnivå, konfliktnivå och samhällelig nivå. Individerna blir klart mänskligare behandlade och det psykiska välmåendet tas i beaktande, konflikten får en lösning som upplevs som mera rättvis och samhället sparar genom en eventuellt uteblivna rättegångsprocess och fängelsestraff samt skapar ett mer jämlikt än auktoritärt rättssystem. En granskning av medlingsverksamhetens läge i Finland visar på att det på gräsrotsnivå finns ett femtontal olika typer av medling som saknar stöd i lag och offentlig finansiering. För att medlingen skall kunna växa och hållbarheten öka krävs mer lagstiftning som garanterar medlingens position och utveckling. Denna avhandling är ett initiativ till förberedelse för en allmän lag om medling.
Now showing items 1-2 of 2