Browsing by Subject "handlingsutrymme"

Tiivistelmä - Referat - Abstract Det har pågått en diskussion om avkriminalisering av cannabis i offentligheten under de senaste åren. Politiker har uttalat sig i frågan, och ett lagförslag om avkriminalisering om cannabis nådde över 50 000 underskrifter i november 2019. Även antalet personer som uppger sig använda cannabis har ökat stadigt de senaste åren. I denna avhandling granskar jag hur socialarbetare upplever diskussionen och debatten om avkriminalisering av cannabis. Syftet med min avhandling är att generera ny kunskap om hur socialarbetare upplever diskussionen om avkriminalisering av cannabis, samt vilka aspekter relaterade till professionell identitet och yrkesfält som påverkar denna upplevelse. Mitt forskningsmaterial består av tre intervjuer utförda under hösten och vintern 2019. Materialet är analyserat med innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram är rollteori samt Karaseks och Theorells krav-stöd-kontroll-modell, som jag använt i tolkningen av materialet och i syntetiseringen av resultaten. Studien synliggör olika upplevelser av diskussionen av avkriminalisering av cannabis på sina arbetsplatser och i sina arbetsgemenskaper, samt hur diskussionen tangerar ens professionella roll. Det kommer även fram att det råder olika diskurser inom socialt arbete gällande avkriminalisering av cannabis och drogpolitik överlag, där det kan anses existera en tudelning mellan den juridiska diskursen och den liberala.

Den finska social och hälsovårdslagen förnyades år 2015. Förnyelsen av lagen innebär bland annat att en paragraf för strukturellt socialt arbete togs i bruk och vidare steg också våren 2016 en paragraf om socialvårdspersonalens anmälningsskyldighet om skev eller otillräcklig socialvård i kraft. Båda dessa paragrafer innebär att socialarbetare i sitt arbete också borde utföra ett mera samhälleligt påverkande arbete, ett s.k. strukturellt socialt arbete, i den väldigt casework-inriktade praktiken inom offentlig socialvård. Eftersom socialarbetare är gräsrotsbyråkrater i en offentligt styrd organisation inom den offentliga socialvården, måste de förutom den nationella lagen också i sitt arbete tillämpa organisatoriska regler och riktlinjer. Förutom dessa påverkas socialarbetare av indirekta åtgärder som knapphetspolitik i sitt arbete. Knapphetspolitik i välfärdsservicen, som varit påtaglig i Finland sedan lågkonjunkturen på 90-talet, arbetar för att föra över ansvaret från den offentliga socialvården till privata företag. Detta innebär att klienterna ska bli kritiska konsumenter av social-och hälsovårdsservice. Syfte med denna studie har varit att granska hur socialarbetare upplever den nya socialvårdslagen för den 7§ och vad som påverkar deras möjligheter att utföra åtgärder som är inskrivna i den 48§ och hur det definierar tillräcklig socialvård. Studien utgår från en tredelad teoretisk referensram: Strukturellt socialt arbete (Pohjola 2011; SVL 7§; SHM 2015) Gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme (Lipsky 1980) och NPM och knapphetspolitik i välfärdsservice. Strukturellt socialt arbete är en förändringsinriktad teori (Pohjola 2011) som också inskrivits i den nya socialvårdslagen, därmed är det också enligt lagen något som alla socialservisgivare borde utföra (SVL 2014). Handlingsutrymme, som enligt Lipsky (1980) är ett redskap som socialarbetare kan använda för att forma och förändra det utförda arbetet. NPM och knapphetspolitik leder enligt Koskiaho och Eräsaari till ett fragmentiserat fält av välfärdsservice som inte kommer att minska på kostnaderna för det offentliga (Koskiaho 2008; Eräsaari 2006). Studien är kvalitativ och utgår från fem semistrukturerade temaintervjuer med socialarbetare. Resultaten i studien visar att socialarbetare trots en förändring av socialvårdslagen och införandet av nya paragrafer i lagen inte vid sina praktiker utför ett planmässigt strukturellt socialt arbete som de själva skulle anse vara tillräckligt. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att knapphetspolitik som NPM inte nödvändigtvis upplevs påverka det egna arbetet och handlingsutrymmet ändå indirekt gör det genom knappa resurser i arbetet och leder till att socialarbetare inte i praktiken har möjlighet till att utföra ett arbete på det sätt som lagen menar.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att studera ätstörningar hos gymnasieelever ur skolkuratorernas perspektiv. Syftet är att få fram hur kuratorerna resonerar kring ätstörningar och hurudana möjligheter de upplever sig ha att arbeta med den typen av problematik. Ätstörningar är en komplex sjukdom som oftast har både fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Denna studie fokuserar på ätstörningar ur en samhällsvetenskaplig synvinkel och därmed har fokus varit att få reda på hur kuratorerna ser på ätstörningar och hur deras konstruktioner av problematiken eventuellt kan påverka deras möjligheter att arbeta med den. De teorier som ligger som grund för denna avhandling utgörs av socialkonstruktivism och av teorier kring socialarbetares och skolkuratorers handlingsutrymme. I denna intervjustudie intervjuades fem kuratorer från gymnasieskolor i Finland. Intervjuerna var semistrukturerade och gav utrymme för en mera ledig diskussion. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenteras genom tre huvudsakliga teman som hade rak koppling till både syftet och frågeställningarna samt till den teori som presenteras i avhandlingen. De tydligaste skillnaderna i resultaten var att två kuratorer inte hade mycket erfarenhet av att arbeta med elever med ätstörningar, för att det inte ansåg det som deras uppgift, medan de tre andra hade mera erfarenhet och upplevde sig ha mera möjligheter att arbeta med dessa elever. Kuratorernas möjligheter att arbeta med ätstörningar verkade till mesta del handla om arbetet med de bakomliggande faktorerna eller faktorer runt omkring ätstörningar. Begränsningarna grundade sig mera på aspekter som brist på kunskap och kompetens. Man kan se en skillnad i hur kuratorerna ser på ätstörningar och synen verkar ha en roll i hur arbetet ser ut. Kuratorernas syn på problematiken verkar även ha vissa samband med hur och i vilken utsträckning de har arbetat med den.