Browsing by Subject "identitet"

Eftersom människan arbetar en stor del av sitt liv påverkar organisationer hennes identiteter då identitet konstrueras i sociala sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie är att studera identitetsarbete i organisationer, humorns roll i organisationer och humor som identitetsarbete i organisationer. Utifrån syftet bildades tre forskningsfrågor: 1) hur konstrueras identiteter i organisationer? 2) Vilken är humors roll i organisationer? 3) Hur används humor som identitetsarbete? Tidigare forskning visar att normativ kontroll från organisationer begränsar personens sätt att tänka, handla och känna genom att påverka hennes normer och värderingar, och reglerar därmed hennes identitetsarbete. Likaså kan organisationer begränsa och reglera hur organisationsmedlemmar använder sig av humor på arbetsplatsen. Humor inom arbetslivet hjälper att skapa mening, kohesion samt hierarkier, och det har en roll i välbefinnande, identitet och inlärning, med mera. Med humor kan personen förmedla identiteter: den anställda kan välja och behålla tolkningar och erfarenheter inom organisationen som hon själv föredrar och som bekräftar de egna värderingarna. Organisationens normer angående humor reglerar identitetsarbetet. Personen kan motstå organisationskontroll med hjälp av humor, till exempel genom att kritisera organisationen med ironi. Hon kan även prova olika identiteter med hjälp av humoristisk handling. Å andra sidan visar tidigare forskning att personen inte är en passiv deltagare inom identitetskontrollering, utan hon bidrar även själv i identitetsregleringen inom organisationer genom att förlöjliga eller disciplinera andra. Teorier om humor anser att humor är ologiskt och motsägbart som skapar status och hierarkier, samt fungerar som copingmekanism för att minska tristess. Avhandlingen har visat att även om det finns mycket forskning om identitet krävs det mer kritisk uppmärksamhet på hur humor bidrar i identitetskonstruktionen. Mer socialpsykologisk forskning om ämnet behövs då största delen av nuvarande forskning är organisations- eller managementstudier. Socialpsykologi som forskningsfält kan erbjuda nya synpunkter med tanke på att både identitet och humor är sociala, vardagliga och mångfacetterade fenomen, vilka både påverkar och påverkas av individen, gruppen och organisationen.

Individen lever i vissa delar i världen idag i en konsumentkultur som har blivit en kraftfull kontext där individen kan konstruera sin identitet. Med anledning av att konsumtionen i många delar av världen har ökat så till den grad att individer lever i masskonsumtionssamhällen, där många konsumerar utöver sina behov, är det av intresse att undersöka relationen mellan individen och varor. Mitt syfte med den här avhandlingen är att med hjälp av tidigare forskning undersöka konsumtionens betydelse för individens själv och identitetskonstruktion samt att se på implikationerna av konsumtion för välbefinnande. Med utgångspunkt i spänningen mellan att materiella ägodelar kan göra individen lycklig och på samma gång även olycklig undersöks konsumtion och identitetskonstruktion. Litteraturgenomgången visade att konsumtion i sig varken inverkar negativt eller positivt på individens välbefinnande och att det snarare handlar om individens motiv till att konsumera och förhållningssätt till det vad hen konsumerar som har implikationer för välbefinnande. Dock ses en stark negativ korrelation mellan materialism och välbefinnande vilket innebär att materialistiska individer mår sämre än mindre materialistiska individer. Därtill ses positiva fördelar med upplevelsemässig konsumtion kopplat till dess självkännedomsvärde. Resultaten diskuteras bland annat med anledning av den publikationsbias som kunnat påvisas i anknytning till den upplevelsemässiga konsumtionens fördelar.