Browsing by Subject "ideologi"

I allmänhet används ”ideologi” antingen som en synonym för politisk övertygelse i den bredaste möjliga betydelsen, eller alternativt som en beskrivning av en förtryckande, diktatorisk dogma. Den nyliberala ideologin är annorlunda; enligt vissa finns den inte alls, enligt andra är den global och allomfattande. Denna avhandling är ett försök att rehabilitera två kontroversiella begrepp inom sociologin – ”nyliberalism” och ”ideologi” – igenom att redogöra för en Symptomatisk analys av det nyliberala förhållandet till staten. Den s.k. nyliberala makroregimen kännetecknas av ett system av självständiga centralbanker som idkar en inflationsikriktad penningpolitik på basis av nyklassisk makroekonomi. Detta innebär en institutionalisering av en nyliberal ideologi som lutar på den nyklassiska ekonomiska teorins ontologiska antaganden. I den nyliberala världsordningen, som föreställs och administreras som ett horisontellt nätverk av reciproka marknadsförhållanden, framstår staten som ett irrationellt element som förvränger den sociala verklighetens annars rationella koherens men som samtidigt förutsätts för att upprätthålla den. Det nyliberala förhållandet till staten är inte enbart en enkelt antagonistisk sådan; staten är den nyliberala ideologins Symptom – ett uttryck för oförenligheten mellan den nyklassiska ekonomiska teorins ontologi och samhällets verkliga ontik. Eftersom de europeiska institutioner som manifesterar denna ideologi i praktiken, dvs. upphöjer den till socialt faktum, till stort sett ligger utanför den nationella verkställande maktens och det demokratiska beslutsfattandets sfär måste den ses som mera än bara ett diskursivt fenomen. nyliberalismen är en kapitalistisk ideologi, i klassisk marxistisk mening, som strävar till att avpolitisera och avdemokratisera det ekonomiska. Den strävar till att generalisera den rådande klassens intressen som samhällets intresse i allmänhet och således förtränga klasskonflikten igenom att göra desinflation till det centrala målet för penningpolitiken.

Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina år 2022 har den säkerhetspolitiska atmosfären ändrats i hög grad. Frågan om ett möjligt NATO-medlemskap blev snabbt aktuell och även partier som inte tidigare varit positivt inställda till ett medlemskap i alliansen började skifta sin ställning i frågan. Denna avhandling har som syfte att analysera de ändringar i åsikter som skett inom fyra finländska partier; Vänsterförbundet, De Gröna, Samlingspartiet och Sannfinländarna. Fokus ligger även på att analysera hur partiernas traditionella ideologiska ställning reflekteras i dessa frågor och hur det ideologiska skiftet uttryckt sig. Liknande ändringar i partiers ställningstaganden har inte skett tidigare i och med att situationen är unik i sig, och därav ämnar analysen se närmare på vilka utgångspunkterna varit samt hur partierna anpassat sig i den exceptionella situationen.