Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "implementering"

Sort by: Order: Results:

  • Tcheng, Emma (2018)
    Forskning har bevisat att kvinnors deltagande i fredsprocessen förbättrar utsikterna för varaktig fred. Som svar på detta godkände FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Huvudmålet för resolutionen är att förstärka kvinnors roll och beslutanderätt vid konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, samt att betydligt öka kvinnors säkerhet och de faktorer som påverkar den. Över femton år senare är fortfarande endast 4 procent av undertecknarna av fredsavtal kvinnor. Dessutom är endast 8 procent av fredsförhandlarna kvinnor. Vad har hänt med implementeringen? Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har utvecklats i Finland. I denna studie hänvisar man till de nationella handlingsplanerna då man talar om implementering. Med hjälp av 17 kriterier har innehållet i Finlands tre nationella handlingsprogram undersökts. Resultaten har sedan jämförts med varandra för att se om det skett en förändring i implementeringen. Studiens hypotes är att implementeringen blir mer konkret och specifik i och med att man får mer erfarenhet. Resultaten av innehållsanalyserna bevisar att alla tre handlingsprogram är ganska specifika. Därför är också förändringen av specificitet relativt liten. Den komparativa analysen bevisar också att det finns både skillnader och likheter mellan handlingsprogrammen. Resultaten bevisar att implementeringen av resolutionen har varit god och fortsätter att vara god i Finland. Men på grund av forskningens snäva forskningsmaterial, kan studien inte ge svar på hur väl resolutionen har implementerats i andra land eller på ett globalt plan. Studien tar inte heller i beaktande hur väl Finland har lyckats nå de mål och resultat som handlingsplanerna utarbetat p.g.a. studiens operationalisering av termen implementering.
  • Grönroos, Livia (2019)
    Den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet har på flera håll blivit en allt vanligare arbetsmodell. Modellen har sin grund i England men har de senaste åren i viss grad börjat implementeras även i Finland. Verksamhetsmodellen bygger på systemteorin och modellen om sju nyckelelement inom organisationen som måste vara samordnade för att en bra implementering ska lyckas. Enligt det systemiska arbetssättet strävar man efter att i högre grad involvera klienternas närståendenätverk i arbetet samt förstå klienten som en del av flera olika system som samverkar med varandra. Enligt modellen arbetar man inom barnskyddet i systemiska multidisciplinära arbetsteam. Tidigare studier har främst undersökt effekterna av och fördelarna med modellen överlag. Däremot har få studier lagt någon större vikt vid specifikt vilka utmaningar modellen och dess implementering medför inom barnskyddet. Syftet med denna avhandling är således att undersöka utmaningarna kring implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen och de systemiska multidisciplinära teamen inom barnskyddet. Genom en systematisk litteraturöversikt av relevanta studier undersöks vilka perspektiv som har forskats i gällande implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen och vilka utmaningar som har framkommit ur dessa perspektiv. På basis av det utvalda materialet har en innehållsanalys gjorts för att framställa utmaningarna ur de olika perspektiven. Resultaten tyder på att implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen medför ett flertal utmaningar såväl ur socialarbetarnas som klientfamiljernas perspektiv samt ur ett mera organisatoriskt förändringsperspektiv överlag. Centrala utmaningar som framkommit ur de olika perspektiven är oklarheter kring rollerna inom teamet, nivån på och tillgängligheten av skolning och träning i systemiskt arbete och hur det terapeutiskt inriktade närmandesättet passar in i barnskyddskontexten. Ur ett organisatoriskt förändringsperspektiv lyfts resurser, den organisatoriska kulturen, ledningens stöd och engagemang samt förändring på alla nivåer av organisationen fram som centrala faktorer nödvändiga för en lyckad implementering. Sammanfattningsvis kan konstateras att implementerandet av enbart enstaka delar av modellen och förändring enbart på vissa nivåer och områden skapar ett flertal utmaningar samt att implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen i sig själv är en stor omställning och utmaning för barnskyddet. Utmaningarna kan även i hög grad kopplas till modellen om de sju nyckelelementen inom organisationen.