Browsing by Subject "individualisering"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2018)Religion och tro har inom samhällsvetenskaperna ansetts inneha en central roll för individers integration i samhälle. Religioner skiljer sig däremot åt i vilken grad tron integrerar individer till samhället. Europeiska protestantiska länder, speciellt de nordeuropeiska, anses genomgå en förändringsprocess där det religiösa deltagandet avtar. Samtidigt har integrationen inom protestantiska länder ibland definierats som låg. Denna utveckling har inom samhällsvetenskaperna och sociologin diskuterats utgående från sekulariserings-, moderniserings- och individualiseringsteorier. I min avhandling behandlar jag religion och dess funktion med en särskild tyngdpunkt på den protestantiska tron. Sekularisering diskuteras som ett omtvistat och ifrågasatt fenomen och jag undersöker hur protestantismen kan förstås genom sekulariseringsdebatten. Avhandlingen behandlar därefter motsättningen mellan de västerländska samhällenas individualistiska karaktär och religion som en gemenskapsskapande institution. Som ett alternativ till den protestantiska tron diskuteras nyandlighet och spiritualitet, inom vilka anpassningsbarhet och självbestämmande tillåter individualistiska karaktärsdrag och på så sätt i högre grad tilltalar individer än den institutionellt organiserade tron. Resonemanget i avhandlingen framför att den förändring som sker specifikt i europeiska protestantiska länder inte är entydig och klar. Då man granskar den protestantiska tron kräver en bred studie av historia, modernisering, sekularisering och individualisering för att framföra en komplett uppfattning.
-
(2023)Enligt många sociologiska teorier präglas kulturen i det senmoderna västerländska samhället av konsumtion. Masskonsumtion är också en bidragande orsak till klimatkrisen. Hållbar konsumtion är ett fenomen vars syfte är att minska individens egen miljöpåverkan och vara en motreaktion på de negativa följderna av masskonsumtion. För att förstå bakgrunden till konsumtion som ett sätt att påverka börjar jag med att diskutera det sammanhanget där det uppkommit, d.v.s. konsumtionskulturen och vilka betydelser konsumtion har. Därefter diskuterar jag konsumtion som medel för politisk påverkan, och sedan går jag in på samhällsfenomenet individualisering, och hur individualiseringen är ett drivmedel för den mycket individcentrerade praktiken hållbar konsumtion. Sedan diskuterar jag hållbar konsumtion som ett medel för identitetskonstruktion och livsstilsmarkör, till exempel i form av upprätthållande av kvinnlig könsidentitet. I slutet av avhandlingen undersöker jag “korstrycket”, d.v.s. det dubbla budskapet i att konsumera och samtidigt vara miljömedveten samt hur kunskap om klimatkrisen inverkar på beteendet och vilka egoistiska motiveringar det finns för att leva miljövänligt. Jag drar slutsatsen att hållbar konsumtion har konsumistiska drag och föds ur och verkar inom konsumtionskulturen. Med hjälp av hållbar konsumtion kan enskilda individer påverka politiskt men behålla de meningsskapande funktioner som konsumtion har i det senmoderna samhället.
-
(2019)Enligt Befolkningsförbundets senaste undersökningar har barnlösheten drastiskt ökat i Finland och allt fler kvinnor funderar på att inte skaffa barn. Samtidigt visar studier att stigmatiseringen kring barnfria fortsätter och till och med ökar i samhället. I min avhandling inleder jag med att fundera kring möjliga orsaker och motiv till barnfrihet ur ett sociologiskt och samhälleligt perspektiv. Jag diskuterar även hur förhållningssättet och stigmatiseringen gentemot frivilligt barnlösa kvinnor ser ut i det nordiska, extremt barnvänliga samhället. Därefter tar jag upp diskurser kring kvinnokroppen och genusidentifikation som är starkt förknippade med bilden av kvinnan som modern. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att barnfrihet är något som fortfarande utmanar det traditionella och rådande samhällssystemet. Det finns en stark önskan att förändra gamla normer om kvinnan, familjen och barnaskaffandet. Kärnfamiljen luckras upp an efter an och nya familjeformer uppstår som ifrågasätter gamla familjemönster och kvinnoideal. Den ökade individualiseringen och valfriheten har berett vägen för kvinnlig frigörelse och uppfattningen om att en kvinna kan definieras på andra sätt än genom barnaskaffande har slagit rot.
Now showing items 1-3 of 3