Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "internet"

Sort by: Order: Results:

  • Lundin, Fanny (2018)
    Youtube får en allt större roll i mediesamhället och de mest synliga användarna är unga. Den här avhandlingen granskar hur Yles nyhetsredaktion Yle Uutiset rapporterar om ungas Youtubeanvändning. Forskning visar att traditionella medier tenderar att överdriva både risker och möjligheter med ungas digitala medievanor. Unga beskrivs som en enhetlig ”digital generation” och annangörs ofta i nyhetsdiskursen. Diskursen om unga och Youtube tenderar att handla om allt ifrån faror till virala klipp och kändisar. Mer sällan uppmärksammas Youtubes bredd och ungas unika erfarenheter av att nätverka, skapa och vara på Youtube. Med hjälp av kritisk diskursanalys granskar den här avhandlingen fem nyhetsartiklar som behandlar temat unga och Youtube. Alla artiklar har publicerats på Yle Uutistets webbplats under år 2017. Analyserna utförs enlig Teun A. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys, vilket möjliggör en studie av texterna på både makro- och mikrostrukturell nivå. På makronivå undersöks texternas övergripande egenskaper och på mikronivå studeras texterna mer detaljerat, bland annat koherens, ordval och implikationer granskas. Resultaten visar att de enskilda Yle Uutiset-artiklarna i flera fall samspelar med typiska diskurser kring ungas medie- och Youtubeanvändning. I många fall uttrycker artiklarna oro för risker med Youtube och flera gånger porträtteras ungas Youtubeanvändning som en slags hysteri kring kändisar. Gemensamt för alla artiklar är att de generaliserar unga. Youtube beskrivs som ”den här generationens grej”, men ändå kommer ”generationen” inte på allvar till tals i någon av de fem artiklarna. Den här avhandlingen uppmärksammar den rapportering som beskrivs ovan, men belyser också hur medierna kan förändras. För att vi ska kunna förstå vårt föränderliga digitala mediesamhälle behövs medier som rapporterar nyanserat, aktuellt och konstruktivt.
  • Jussilainen, Sara (2020)
    Facebook är ett social nätverk som har sedan dess lansering år 2004 blivit mycket populärt. Facebooks popularitet har väckt intresse hos forskare som sedan undersökt samband mellan användningen av Facebook och t.ex. personlighetsdrag, psykiskt välmående, anknytningsmönster o.s.v. Flera forskare har påpekat möjliga problem som kan uppkomma då internet används och att flera av dessa problem är kopplade till de sociala delarna internet erbjuder, t.ex. sociala nätverk. Människan har ett behov av att kommunicera och vara i närheten av andra människor. Det har även undersökts i fall behovet av kommunikation och närhet är en medfödd egenskap hos människan. Avhandlingen granskar olika forskningsprojekt som gjorts om Facebookanvändning och dess möjliga påverkan på människans välmående. Resultaten tyder på att Facebook anses vara ett effektivt och informationsrikt kommunikationsverktyg, men samtidigt kan användningen av Facebook orsaka psykiska störningar, internetberoende och en mängd andra problem för människans välmående. Dessa problem verkar beröra mest tonåringar men enbart få utvecklar problematisk användning av sociala nätverk.
  • Berglund, Alexandra (2023)
    En kvalitativ innehållsanalys som behandlar hur Instagram ställer sig till hatretorik på sin plattform
  • Kuronen, Roni (2018)
    Utvecklingen av internet under de senaste tio åren har orsakat att idrottsklubbars egen kommunikation på sociala nätverkstjänster och deras webbplatser blivit en allt viktigare del av klubbarnas marknadsföring. Syftet med undersökningen var att se hur väl inhemska ishockeylag kommunicerar med sina supportar på sociala nätverkstjänster och på sina webbplatser, i jämförelse med ett antal nordamerikanska lag från NHL. Från den inhemska ligan undersöktes IFK Helsingfors, Kärpät, TPS och Tappara. Från NHL undersöktes Boston Bruins, Winnipeg Jets, Vegas Golden Knights och Minnesota Wild. Tjänsterna som beaktades var Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, Snapchat, klubbarnas egna mobilapplikationer och webbplatser. Studien genomfördes genom att följa hur ishockeyklubbarna använder sina webbplatser och konton på sociala nätverkstjänster under en två veckor lång period (9–22.4.2018). De sociala nätverkstjänsterna och webbplatserna kodades om till separata enheter där enheternas egenskaper fungerade som variabler. En kvantitativ innehållsanalys gjordes över resultaten. Undersökningen visade att det finns skillnader i klubbarnas kommunikation. De största skillnaderna mellan de inhemska och nordamerikanska klubbarna uppstod i användningen av Snapchat och i skapandet av innehåll till den egna webbplatsen. Bland de övriga enheterna fanns inte lika stora skillnader. De inhemska klubbarna använde sammanlagt 61,5 procent av de möjligheter som beaktades i undersökningen. Motsvarande siffra för NHL-klubbarna var 80 procent.
  • Dienel, Jessica (2018)
    Internet har blivit en naturlig del av vår vardag. Speciellt unga rör sig aktivt på olika internets olika forum, mycket av denna tid går till att kommunicera och interagera med varandra. Det är vanligt att man också söker stöd och svar på olika frågor och problem på internet. Ett av de problem man söker stöd till är ensamhet, vilket är ett vanligt problem bland många unga idag. Syftet för denna avhandling är att granska hur handledarna på Sluta panta- chatten upplever chatten som en funktion i ensamhetsfrågor bland unga. Sluta panta är en nationell svenskspråkig stödchatt för unga i åldern 13-29 år, där de har möjlighet att diskutera med professionella vuxna. Chatten är indelad i en allmän chatt där alla besökare och handledare kan diskutera tillsammans samt en privat chatt där besökaren har möjlighet att diskutera individuellt med en handledare. Jag har satt upp tre forskningsfrågor som jag besvarar; På vilket sätt kommer ensamheten fram på chatten? Hur ser handledarna chatten, som ett stöd för ensamma unga? och Vilka möjligheter och utmaningar finns det i att kommunicera i denna miljö? Undersökningen utfördes genom en fokusgruppintervju med sex handledare på chatten och materialet analyserades genom en innehållsanalys. Ensamhet bland de unga på chatten, är ett väldigt vanligt problem. Resultaten visar att det finns vissa skillnader i hur ensamheten kommer fram bland de unga, ofta kommer ensamheten dock fram indirekt i diskussion med de unga. Det förekommer både social och emotionell ensamhet på chatten. På den allmänna chatten förekommer det mera social ensamhet och den allmänna chatten fungerar mera som kamratstöd. På den privata chatten förekommer det mera emotionell ensamhet. Handledarna största möjligheter är att lyssna och fungera som medmänniska för de unga, handledarna kan också ge råd och hänvisa de unga vidare. För unga som behöver mera långtgående och starkare stöd, är chatten dock inte det rätta stället. Kommunikation via en chatt skiljer sig på många punkter från samtal som förs ansikte mot ansikte. Det är viktigt att man som professionell är medveten om de färdigheter och kunskaper som krävs då man chattar på denna typ av arenor.
  • Nouro-Ståhle, Julia (2020)
    Användningen av online-metoder i valkampanjer blir allt vanligare på grund av den teknologiska utvecklingen och väljarnas förändrade valbeteende. Förut röstade väljarna i första hand på basis av parti, numera röstar de i första hand på en specifik kandidat. Ett av sätten att driva online-kampanjer är att vara aktiv på sociala medier, vilket redan mycket används i USA. Tidigare finsk forskning har visserligen visat att finländska kandidater inte är väldigt aktiva på sociala medier trots de goda förutsättningarna som vårt samhälle skulle ha för aktivare online-kampanjer. Mitt syfte med avhandlingen är att studera hur åldern påverkade användningen av sociala medier i förandet av valkampanjer i riksdagsvalen år 2019. Studien vill se ifall det finns en koppling mellan användningen av sociala medier i valkampanjer och ålder, eftersom det kan visa den utveckling som framtida valkampanjer har. Som material användes de nominerade kandidaternas svar från enkätundersökningen ”Finlands riksdagsvalskandidatundersökning 2019” angående användningen av olika sociala medier och hur viktiga plattformarna ansågs vara. Resultaten visade att majoriteten av kandidaterna använde sig av sociala medier i drivandet av valkampanj men de yngre kandidaterna använde sig av flera olika plattformar och ansåg användningen av sociala medier viktigare än de äldre kandidaterna. Detta kan tyda på att valkampanjerna i Finland kommer att se en utveckling mot fler online-kampanjer som är spridda på olika plattformar. Samtidigt är det svårt att förutspå den utveckling som sociala medier kommer att ha och hur det påverkar online-kampanjer.