Browsing by Subject "intersektionalitet"

I mars 2019 föll den s.k. Islamiska statens, IS, sista fäste. Ungefär 70 000 flyktingar bor sedan dess i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Bland flyktingarna finns 11 finländska kvinnor och deras drygt 30 barn, vilka är familjemedlemmar till f.d. IS-krigare. Den här avhandlingen undersöker hur det sociala arbetet i Finland kan förbereda sig för att bemöta och re-integrera dessa finländska kvinnor som anslutit sig till IS och som kan tänkas återvända från lägret al-Hol. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är: Hurdana psykosociala utmaningar kan försvåra det sociala arbetet med de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare och vilka praktiska åtgärder kunde vidtas för att förbättra bemötandet och re- integrationen av de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare? En kvalitativ studie i form av fyra semistrukturerade intervjuer har utförts, ur ett socialarbets- och erfarenhetsperspektiv. Forskningsresultaten har speglats mot teorier om intersektionalitet respektive kulturkompetens i socialt arbete. Resultaten från studien visar för det första att det kan förekomma en mängd psykosociala utmaningar både hos kvinnorna och de som möter dem, bl.a. socialarbetare och muslimer i Finland. Främst är det frågan om rädsla och oro, men även fördomar och misstänksamhet som finns både hos kvinnorna och socialarbetare samt muslimer. Den här studien lyfter även upp den tudelade känslan och uppfattningen hos muslimer i Finland, att dels inte vilja ha med kvinnorna att göra p.g.a. ilska över det dåliga rykte muslimer fått av IS och dels vilja hjälpa kvinnorna att komma tillbaka. Vägen till förståelse och förtroende för alla inblandade kan enligt informanterna i denna studie vara lång och utmanande. För det andra presenterar den här studien några konkreta förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet och re-integrationen av kvinnorna. Resultaten visar på behovet av utbildning, främst i syfte att nå kulturell kompetens och sensitivitet hos socialarbetare. Studien ger även en fingervisning om att samarbetet behöver utvecklas mellan institutioner inom social- och hälsovårdssektorn och det muslimska samhället, samt multiprofessionellt och globalt. Samarbete med det muslimska samhället kan stöda det sociala arbetet med dessa kvinnor, men är ändå ingen garanti för att re-integrationen kommer att lyckas. Enligt informanterna i denna studie behövs ett multiprofessionellt samarbete för att skydda samhället och skydda kvinnorna, stöda kvinnorna på vägen bort från en våldsbejakande ideologi till ett nytt meningsfullt sammanhang, och bygga broar mellan kvinnorna och samhället.

Kvinnor är en utsatt grupp när det kommer till risken att utsättas för våld. Vid 15-års åldern har en av tre kvinnor utsatts för någon form av våld. Den här kandidatuppsatsen undersöker ifall kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för någon form av våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Medan våld mot kvinnor som ämne i allmänhet har börjat lyftas fram alltmer, är våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar fortfarande ett område där det lider brist på forskning och där statistiken varierar. Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att skapa en överblick utifrån den kunskap vi har om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar idag, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Denna avhandling tar granskar den dubbla utsattheten, och försöker ta reda på ifall den verkligen är ett faktum. I denna avhandling har jag använt litteraturöversikt som metod för att besvara forskningsfrågan. Genom sökning i olika databaser har material samlats in med hjälp av sökord. Materialet som används i denna avhandling är publicerat mellan åren 2000 och 2019. Efter detta har materialet analyserats med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Denna kandidatavhandling indikerar utifrån resultaten att kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Sexuellt, fysiskt och emotionellt våld är de våldsformer det rapporteras mest om. Teorin om intersektionalitet stärks i och med att flera forskningsrapporter visar att en del av det våld som offren upplever kan kopplas till deras funktionsnedsättning. Man kan även konstatera att mer forskning behövs, då det lider brist på information om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar.