Browsing by Subject "invandring"
Now showing items 1-5 of 5
-
(2020)Globalisering och invandring påverkar Finlands arbetsmarknad och ekonomi. Arbetarrörelsen, som historiskt sett ofta uppfattats som en nationell aktör, hamnar bilda strategier för att svara på dessa internationella fenomen. Denna avhandling är en fallstudie av två finska fackliga centralorganisationers invandringsstrategier och orsaker som ligger bakom strategierna. Centralorganisationerna som analyseras är Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) och Tjänstemannacentralorganisationen (STTK). Som material används FFCs och STTKs utlåtanden på sina hemsidor samt i massmedia. Utlåtandena analyseras med en beskrivande idéanalys. Analysen baserar sig på Max Webers teori om social closure, med en indelning i inkluderande och exkluderande strategier. Enligt analysen använder FFC sig av en exkluderande invandringsstrategi, medan STTK använder sig av en inkluderande invandringsstrategi. Resultaten tyder på att branschen och de maktresurser som centralorganisationen vill bevara och förstärka har en stor påverkan på den använda invandringsstrategin.
-
(2017)Eftersom invandringen till Finland har ökat i olika skeden sedan början på 90-talet har finländska medier framställt immigranterna på olika sätt. Syftet med den här avhandlingen är att ta reda på hur de finländska attityderna och allmänna diskurserna om invandring och etniska minoriteter i finländsk media beskrivits under de senaste tre decennierna (1990 – 2017). Analysen över dessa attityder i den här avhandlingen är baserad på en litteraturöversikt av relevanta verk och forskning inom området etniska relationer. I analysen identifierades fyra olika fenomen som förekom i forskningen. För det första framställer media invandring sedan början på 90-talet som en klar dikotomi mellan ”vi” och ”dem”, undantaget gäller dem som är välbärgade eller ”som hör till västvärlden” som t.ex. Amerikaner. För det andra ser det ut som om det finns en attitydtrend och diskurs i svåra ekonomiska tider och under recessioner. Det innebär att invandrare porträtteras och ifrågasätts som antingen ”bra” eller ”dåliga” för nationalekonomin. För det tredje har attitydklimatet hårdnat efter 2007 så att utilitaristiska diskurser tagit form och för det fjärde återkommer ett underliggande tema, där invandringen framställs som ett hot mot nationalismen och välfärdssamhället.
-
(2024)Mitt syfte med avhandlingen är att reda ut i vilken mån teorin om femonationalism kan ses som en förklaring för argumentationen och beteendet hos högerpopulistiska kvinnliga partiledare i Europa. Femonationalism definieras av Sara Farris som strategisk användning av könsjämlikhetargumentation för nationalistiska syften och som bedömning av islam som en farlig religion för den västerländska kulturen. Genom en jämförande studie i två från varandra olika politiska kontexter, Italien i södra Europa och Finland i Norden, belyser min avhandling om och i så fall hur det är som femonationalism syns i både uttalanden och agerandet av de valda högerpopulistiska aktörerna. Resultaten tyder på att femonationalistiska ideologin är synlig i båda kontexterna och att de kvinnliga ledarna i fråga närmar sig ämnet på liknande sätt.
-
(2020)Forskning om människohandel har behandlats kritiskt under 2000-talet och både metodologiska och etiska problem har identifierats. Problemet ligger i svårigheten att identifiera offer för människohandel, hitta offer som vill delta i forskningen, utföra forskningen enligt etiska principer och producera resultat som stöds av ett tillräckligt representativt urval. Människohandel som ett fenomen är tvärvetenskaplig, komplex och påverkas av olika faktorer. I denna litteraturöversikt försöker jag ta reda på vilka socialpsykologiska faktorer som påverkar produktionen av forskningen gällande människohandel. Syftet med min avhandling är att utföra en litteraturöversikt över forskning i människohandel med fokus på offren och att identifiera utmaningar och möjligheter i denna litteratur. Konceptet offer gäller i studien dem som är invandrare och har blivit allvarligt exploaterade enligt skalan för människohandel. Både den allmänna dialogen och forskningen har begränsat fokuset på specifika typer av offer och alla former av människohandel har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Enligt den aktuella förståelsen är det omöjligt att beskriva ett typiskt offer för människohandel. Emellertid kan man förutsätta, att de flesta av offren befinner sig i en sårbar position som gör dem lättare att utnyttja. Positiva förändringar har skett i institutionernas verksamheter och den allmänna kunskapen om människohandel har förbättrats. Enligt litteraturen finns det ändå behov för utveckling: definitioner måste vara konsekventa och uppdaterade, alla typer av människohandel måste undersökas, bakomliggande faktorer som kan orsaka människohandel måste identifieras, hjälpsystemens och myndigheternas verksamhet för offer skall uppmuntras och nya datainsamlingsmetoder bör utvecklas.
-
(2024)I avhandlingen undersöks hur finländarnas invandrarattityder förändrats i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 och vad som kan förklara förändringen. Invandring är något som alltid existerat och alltid kommer att existera men det är först på 2000-talet som invandringen ökat kraftigt och så även de negativa invandringsattityderna. Orsakerna till de negativa invandrarattityderna är flera och avhandlingen ger en mångsidig grund till att förstå vad som påverkar en individs invandrarattityder. Avhandlingens syfte är att är att undersöka hur finländarnas invandrarattityder förändrats i samband med flyktingkriserna 2015 och 2022 samt vad som kan förklara dessa förändringar. Analysen är en jämförande kvalitativ analys och som datamaterial används de nationella rapporterna från Standard Eurobarometer 84 från hösten 2015 (EB 84, 2015) och Standard Eurobarometer 97 från sommaren 2022 (EB 97, 2022). Datamaterialet ger en tydlig bild av finländarnas invandrarattityder. Datamaterialet jämförs med varandra och i analysen kommer det fram att finländarnas invandrarattityder förändrats. Invandrarattityderna år 2015 var mer negativa än invandrarattityderna år 2022. Oron för invandring var också väldigt stark bland finländarna år 2015. Orsaken till förändringen kan förklaras med att majoriteten av invandrarna år 2015 kom från Mellanöstern och år 2022 kom majoriteten från Ukraina, i och med kriget. Av undersökningen framkom det att finländarna hellre tar emot flyktingar från europeiska länder än icke- europeiska länder. Resultatet analyseras sedan med hjälp av den teoretiska referensramen och kommer fram till att finländarna känner starkare samhörighet med ukrainska flyktingar än flyktingar från Mellanöstern. Den socioekonomiska statusen påverkar även känslan av oro hos finländarna under flyktingkrisen 2015 och kan så även ses som en möjlig förklaring till de negativa invandrarattityderna.
Now showing items 1-5 of 5