Browsing by Subject "jämlikhet"

I den här avhandlingen har jag studerat hur genusaspekter tar sig i uttryck i parker, lekparker och allmänna områden för barn. Avhandlingen är en kunskapsöversikt och genusaspekterna har analyserats i forskningsartiklar som rör ämnet från 2009 och framåt. Jag har analyserat artiklarna utgående ifrån feministisk teori för socialt arbete. Feministisk teori ser, som andra kritiska teorier, på strukturer i samhället, på detta sätt knyts strukturellt socialt arbete in som en bas för det praktiska sociala arbetet. I resultatet av analysen framkom fem teman: lekparksutrustningens betydelse, fysisk aktivitet och sport, närmiljöns betydelse, vuxnas påverkan, barns säkerhet och självständighet samt social interaktion. Många genustendenser i parker har fortfarande samma struktur som i början av årtusendet, flickor leker mer med lekparksutrustningen och pojkar mera på sportplaner. Samtidigt som det också börjar finnas aspekter som pekar på att nya saker börjar intressera barn, som interaktiva lekparksutrustningar eller att naturområden har blivit mindre viktiga som lekplatser. Båda dessa aspekter var dock något som var lite viktigare hos flickor än pojkar. Resultaten visar på hur viktig roll socialpolitiken har och det är genom den som tillgängligheten till allmänna platser kan ändras och göra det möjlig att alla barn oavsett kön eller andra olikheter att hittar något som intresserar dem i parker och allmänna utrymmen.

Abstrakt Socialförsäkringssystemet är en av grundstenarna i den finländska välfärdsstaten. Jag har valt att undersöka det allmänna bostadsbidraget (AB) och det grundläggande utkomststödet (GU). Dessa stöd skyddar individen från hemlöshet och ger hen ett människovärdigt liv, vilket ökar jämlikheten i Finland (GL § 6, 19, LAB § 1, § LU 1). Folkpensionsanstalten (FPA) är den myndighet i Finland som tar emot det grundläggande utkomststödets och det allmänna bostadsbidragets stödansökningar (SfL § 3.1). Mitt FPA är FPA:s e-tjänst där kunden kan ansöka om stöd från myndigheten digitalt (FPA, 2021c). Syftet med den här kandidatavhandlingen är att undersöka vad kunden måste göra och kunna för att använda sig av Mitt FPA, de vill säga vilka minimivillkor ställer socialförsäkringssystemets digitaliserade ansökningsprocess på kunden? Idealet är ju att alla skall kunna använda sig av det digitala ansökningssystemet på egenhand vid behov. Mitt material består av FPA:s offentliga webbsidor och skärmdumpar (eng. ”screen shots”) från Mitt FPA-portalen. Min undersökning utgår från ett jämlikhetsperspektiv, där jag använt teorier om digital ojämlikhet (exempelvis Helsper, 2021:29–34) och teorin om transaktionskostnader och nyttjandegrad av system. Det centrala i den senare teorin är att ju besvärligare ett ansökningssystem är desto färre personer använder sig av systemet (Currie, 2004). Utgångspunkten för min empiriska undersökning var att kunden har hittat fram till FPA:s hemsida. Det empiriska resultatet visade att minimivillkoren elektroniskt ID (e-ID), att få nödvändiga bilagor i elektroniskt format och att kunna skicka in dem, språkkunskapskrav svenska/finska samt en digital informations-navigationskompetens var av avgörande betydelse i den digitala ansökningsprocessen. Dessutom visade det sig att kunder som är organiserade och vet vilka inkomster och utgifter de har, har en klar fördel då de fyller i en stödansökan om det grundläggande utkomststödet/det allmänna bostadsbidraget i Mitt FPA.