Browsing by Subject "jämställdhet"

Efter ett decennium av förhandlingar i rådet godkände slutligen Europarlamentet direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder. Syftet med direktivet är att höja på andelen kvinnor i stora börsnoterade bolagsstyrelser. Direktivet väckte debatt i medlemsländerna främst över frågan om direktivet inskränker på äganderätten och/eller subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Finland har stöttat direktivförslaget sedan 2012. Trots det har det inte varit aktuellt att införa en nationell lag om könskvoter i bolagsstyrelser, fastän ett flertal av regeringarnas jämställdhetsprogram ser det som en lösning. Finland har till viss del jämställdhetslagar som tangerar könskvoter, men inte i samma omfattning som direktivet. Essän jämför Finlands jämställdhetslagar mot de övriga nordiska ländernas motsvarande lagstiftning. I Norge, Island och Danmark finns det redan lagstadgade kvoter och i Sverige har man gjort ett flertal reformförsök. I ljuset av jämförelsen uppstår frågan hur en lagreform i Finland aldrig varit aktuell då man beaktar Finlands position till direktivet, de övriga nordiska ländernas lagstiftning samt regeringarnas jämställdhetsprogram.

Tiedekunta - Fakultet - Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos - Institution – Department Tekijä - Författare - Author Pirjo Palin Työn nimi - Arbetets titel Ensamförsörjande kvinnor i Finland Title Oppiaine - Läroämne - Subject Socialt arbete och socialpolitik Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare – Level/Instructor Kandidatavhandling/ Annika Lillrank Aika - Datum - Month and year Oktober 2018 Sivumäärä - Sidoantal - Number of pages 25 Tiivistelmä - Referat - Abstract Idén till detta arbete kom från hur man i samhället definierar de ensamförsörjande kvinnorna i Finland och hur det könsneutrala framställningssättet kommer fram då man talar om de ensamförsörjande kvinnorna. Syftet med detta arbete är att genom presentation av dessa teman uppmärksamma läsaren att granska kritiskt vid läsning av texter om ensamförsörjande föräldrar samt att söka de undangömda betydelser som finns i texten. Mays (2011) avhandling ”Lone Motherhood in Finnish Women`s Life Stories” var inspiration för detta arbete. May kritiserar forskarna för att de konstaterar, räknar upp samt observerar utan att ta ställning till att ändra de negativa aspekter i samhället som framkommit i undersökningarna. Forskningsfrågorna är: Hur definieras ensamförsörjare i forskning, myndigheternas texter och av skribenter i materialet? Hur framkommer det könsneutrala framställningssättet i forskning och myndigheternas texter och skribenternas texter? Metod: Enligt Socialvårdslagens 30.12.2014 7 § är strukturellt socialt arbete stadgad som en teori och en metod för att främja välfärd i samhället. Strukturellt socialt arbete förhåller sig kritiskt till samhälleliga mekanismer och strävar till en förändring i individ och på samhällelig nivå samt att öka rättvisa och delaktighet bland individer och grupper i samhället. Arbetet är kunskapsarbete inom strukturellt socialt arbete. Empiriskt material: Från vauva.fi (V) nätdiskussionsforumet valdes 52 stycken diskussionstrådar av varierande längd som skrivits under åren 2007–2012. Från kaksplus.fi nätdiskussionsforumet (K) valdes 36 diskussionstrådar, dessa hade också skrivits under åren 2007–2012. Slutsats: Kvinnor upplevs som naturliga ensamförsörjare i det finländska samhället. Ensamförsörjaren är som oftast en kvinna. När det skrivs om ensamförsörjarfamiljer används det sig konsekvent av det könsneutrala uttryckssättet. Kvinnan är oftast barnens primära vårdnadshavare och vårdare, enligt familismens ideal. Detta ifrågasätts inte av kvinnorna själva eller av samhället. Det att vårdansvaret om barnen oftast fördelas ojämnt mellan föräldrarna främjar inte en reell jämlikhet mellan könen i vårt samhälle. Kvinnors ensamförsörjandeskap borde göras till ett speciellt familje-och socialpolitiskt ämne och kunnande i socialt arbete då ensamförsörjandeskapet och de utmaningar det för med sig riktas främst mot kvinnor och barn i vårt samhälle. Kvinnans speciella ställning borde erkännas och hon borde stödjas i en situation där barnens vårdnad och vård inte fördelas jämlikt mellan föräldrarna. Avainsanat - Nyckelord ensamförsörjare, familjeform, familism, jämställdhet, strukturellt social arbete Keywords lone moderhood Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Muita tietoja - Övriga uppgifter - Additional information

I den här avhandlingen har jag studerat hur genusaspekter tar sig i uttryck i parker, lekparker och allmänna områden för barn. Avhandlingen är en kunskapsöversikt och genusaspekterna har analyserats i forskningsartiklar som rör ämnet från 2009 och framåt. Jag har analyserat artiklarna utgående ifrån feministisk teori för socialt arbete. Feministisk teori ser, som andra kritiska teorier, på strukturer i samhället, på detta sätt knyts strukturellt socialt arbete in som en bas för det praktiska sociala arbetet. I resultatet av analysen framkom fem teman: lekparksutrustningens betydelse, fysisk aktivitet och sport, närmiljöns betydelse, vuxnas påverkan, barns säkerhet och självständighet samt social interaktion. Många genustendenser i parker har fortfarande samma struktur som i början av årtusendet, flickor leker mer med lekparksutrustningen och pojkar mera på sportplaner. Samtidigt som det också börjar finnas aspekter som pekar på att nya saker börjar intressera barn, som interaktiva lekparksutrustningar eller att naturområden har blivit mindre viktiga som lekplatser. Båda dessa aspekter var dock något som var lite viktigare hos flickor än pojkar. Resultaten visar på hur viktig roll socialpolitiken har och det är genom den som tillgängligheten till allmänna platser kan ändras och göra det möjlig att alla barn oavsett kön eller andra olikheter att hittar något som intresserar dem i parker och allmänna utrymmen.

Könskvotering är ett verktyg som används världen över och i olika omfattning med syftet att främja kvinnlig representation. Trots att verktyget för det mesta lyckats öka andelen kvinnor inom de institutioner där det har använts har verktyget fått utstå omfattande kritik genom åren. I denna avhandling granskar jag således könskvoternas inverkan på kvinnlig representation ur ett sociologiskt perspektiv. I avhandlingen studerar jag verktygets syn på kön, teorier om värdig representation och undersöker teorier om erkännandets politik i relation till kvinnlig representation genom könskvotering. Jag kartlägger även debatten om könskvotering som ett verktyg för ökad kvinnlig representation och ser till de diskurser som verktyget omfattas av i politisk och akademisk debatt. I avhandlingen analyserar jag även hur könskvoter påverkat Rwandas och Sveriges kvinnliga aktörskap och representation med syftet att belysa de olika effekter som könskvoter kan ha på kvinnor i olika länder. Avslutningsvis konstaterar jag att verktyget kan spela en viktig symbolisk roll för ökad kvinnlig representation och för kvinnors aktörskap på det politiska fältet.

Den här studien tar reda på hur representationen mellan män och kvinnor ser ut på Svenska Yles utrikesredaktion. Den redaktion som granskas är Svenskfinlands enda huvudsakliga utrikesredaktion, därför är det motiverat att granska den eftersom den i praktiken har monopolstatus. Yle har en lagstadgad uppgift att värna om att sanningsenligt spegla det som sker i samhället samt jämlikhet. Kvinnor är historiskt sett underrepresenterade i nyhetsrapporteringen, både som experter och som civila röster. Den trenden har hållit i sig ända sedan dylika undersökningar började göras år 1995 i och med projektet Global Media Monitoring Project. Än i dag är en tredjedel av alla som hörs i nyheterna kvinnor. Genom en kvantitativ innehållsanalys genomförd under en konstruerad nyhetsvecka kan det slås fast att Svenska Yles utrikesrapportering inte ännu är fullt jämställd, men nog har gjort framsteg – om än rätt små. Resultatet visar att Svenska Yle placerar sig över det nationella medeltalet för antalet kvinnor i medieprodukterna. Det går också att skönja en uppgång i antalet kvinnliga experter, som de facto visar sig vara fler än antalet kvinnor som hörs i andra roller.