Browsing by Subject "klimatförändring"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2022)Elokapina har under de senaste åren framstått som en rörelse som engagerar både unga och äldre och som genom ovanliga demonstrationsmetoder så som vägblockader har fått åt sig mycket uppmärksamhet och förundran. Opinioner i samhället relaterat till rörelsen är inte homogena. Klimatfrågor och att lösa den så kallade klimatkrisen utgör konstant en större del av vår vardag och metoder för att motarbeta klimatförändring genomsyrar nu vårt samhälle. I avhandlingen granskas den sociala klimatrörelsen Elokapina. Motiv till deras aktion, effekterna därefter och den samhälleliga reaktionen är de centrala delarna. Som teoretiska ramverk utnyttjas bland annat Stanley Cohens teori om moralpanik och J. Craig Jenkins resursmobilisationsteori. Syftet är att introducera rörelsen, vad de står för, hurudana former av aktion de tar till och hur samhället (som till exempel polisen) reagerar. Ett urval mediaprodukter från ”vardagsmedia” som Yle och Iltalehti och även partipolitisk media illustrerar samhällets relation till Elokapina och rörelsens aktion. I avhandlingen kommer jag fram till att samhället främst genom vardagsmedian ser de negativa effekterna av Elokapina och att polisen upplever rörelsen som ett hot mot samhället. Den neutrala” vardagsmedian innehåller mera homogent negativt material relaterat till rörelsen än vad jag förväntat mig. De ”ovanliga aktionsformerna” som Elokapina utnyttjar för med sig mycket synlighet men rörelsens egentliga mål blir delvis dolda på grund av den starka reaktionen från samhället i vardagsmedian.
-
(2020)Konspirationsteorier är i sin grund sociala fenomen. Det råder bred konsensus bland forskare om att det pågår en klimatförändring och allt tyder på att vi människor har orsakat förändringen. Klimatförnekandet kan stödas med konspirationsteorier som orsakar lägre trovärdighet för vetenskapen kring klimatförändringen. Majoriteten av forskarna, 97 %, är av den åsikten att klimatförändringen sker på grund av människan, ändå finns det många inom västerländsk kultur som inte tror på att människan orsakat klimatförändringen. Konspirationsteorier är ett nytt forskningsområde inom socialpsykologi. Tidigare forskning har baserat sig mest på politisk forskning. Syftet med denna avhandling är att klargöra hurdana förklaringsmodeller socialpsykologin erbjuder för att förstå konspirationsteorier och särskilt hur dylika förklaringar kan användas för att förstå klimatförnekandet. Resultaten tyder på att konspirationsteorier är sociala och universella fenomen, som baserar sig på emotioner och har stora konsekvenser. Klimatförnekandet är ett praktexempel på problematiken kring konspirationsteorier. Diskussionen mellan konspirationsteorier och vetenskapen leder till förvirring för individer inom samhället. Förvirring leder till mindre engagemang och lägre nivå av ansvar, därmed leder förvirring bland folk till konsekvenser som påverkar samhället. Sammanfattningsvis kan ökad förståelse för hur konspirationsteorier byggs upp, stöds och sprids hjälpa förebygga den problematiska diskursen kring vetenskapen. Att förstå varför individer förnekar klimatförändringen kan hjälpa forskare att förmedla informationen och ändra individernas åsikter.
-
(2024)Den mellanstatliga klimatpanelen IPCC (eng. Intergovernmental Panel on Climate Change) har uppmuntrat psykologer att ansluta sig till arbetet för att förhindra klimatförändringar. Uppmärksamheten har riktats på människors beteende och möjligheten att ändra det. Med uttrycket “miljövänligt beteende” avser man beteende som har en klimatskyddseffekt i sig och påverkar positivt på miljöhållbarhet. Syftet med denna litteraturöverikt är att redogöra för hur man kan främja denna typ av beteende bland människor. Resultatet visar att kunskap, vanor, normer samt social informationsbehandling är viktiga faktorer i ljuset av beteendeförändring och främjandet av det miljövänliga beteendet. Enligt litteraturen verkar långvariga sociala processer och handlingar vara det mest lönsamma alternativet för miljön och individen. Det är viktigt att bryta mot den “sociala tystnadsnormen” och skapa en mer öppen och trygg diskussionskultur kring klimatförändring. Fältet inom socialpsykologi har en möjlighet att ta en central roll i begränsningen av klimatförändringar samt att öka kunskapen om beteendet som är relevant för klimatet. För att uppnå detta måste prioriteringarna för forskningen ändras för att socialpsykologin har inte tydligt lyckats att öka medvetenheten av långsiktiga sociala processer.
-
(2022)Det finns flera förklaringar till att människor inte tar initiativ för miljövänliga handlingar. Forskare har utförligt studerat finansiella och strukturella hinder, däremot studerat mindre den sociala omgivningens inflytande. Mitt syfte med denna litteraturstudie är att utreda om och i så fall, hur sociala normer påverkar miljövänligt beteende och hur klyftan mellan miljövänliga värderingar och handlingar kan motverkas. Tre forskningsfrågor presenteras: kan sociala normer bidra till miljövänligt beteende och i så fall, hur leder sociala normer till miljövänligt beteende inom den privata och offentliga sfären och hur kan de användas inom informationskampanjer för att främja miljövänligt beteende. Teoretikern i socialpsykologi, Robert C. Cialdinis forskning är viktig för att förklara de sociala normernas undergrupper och påverkan av dem inom informationskampanjer. Källorna härstammar huvudsakligen från socialpsykologiska och klimatpsykologiska journaler, också andra inkluderas. Resultaten visar att sociala normer kan påverka miljövänligt beteende, men deras effekt regleras av personliga normer och styrs av sociala identiteter. Deras effekt på individens miljövänliga beteende inom den privata sfären är därmed mindre. Inom denna sfär har ändå centrala aktörer för normativ påverkan som grannskapet och familjen identifierats, vilket kan förklaras genom deras proximala närhet till individen. De sociala normernas effekt på miljövänliga beteenden verkar vara mindre på sådana som har starkare hedonistiska och vinstdrivna motiv. Inom den offentliga sfären påverkas individens miljövänliga beteende både negativt och positivt av nationella och politiska identiteter, ifall individen identifierar sig starkt med dem och de blir framträdande. Inom arbetsmiljön får ledarskapet en stor betydelse för att normativt påverka miljövänligt beteende. För att miljövänliga informationskampanjer ska övertyga sin målgrupp bör miljövänliga sociala normer presenteras inom ramen för ingruppets intressen samt deskriptiva och injunktiva normer inte vara motstridiga. De sociala normernas effekt är mindre på beteenden som är inte är synliga. Forskningen har visat hur proximalt nära ingrupper som familjen och grannskapet får en stor roll i att skapa miljövänliga initiativ inom hemmet och kommunen, medan ledarskap inom politik samt informationskampanjer kan bli en del av det statliga initiativet. Mera forskning krävs i hur effektivt individer påverkas av sociala normer till miljövänligt beteende. Denna uppsats belyser hur det kan vara speciellt relevant att fortsätta studera ledarskapets normativa roll inom politik och sociala normernas effekt på sociala medier.
Now showing items 1-4 of 4