Browsing by Subject "legitimitet"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2023)I denna avhandling analyserar jag arbetsprocessen och legitimiteten kring lagberedningen av äldreomsorgsreformen samt lagen om personaldimensionering. Äldreomsorgslagstiftningen är i denna avhandling av intresse, eftersom lagberedningsarbetet inkluderat flera olika aktörer och intressegrupper från olika sektorer både inom och utanför statsförvaltningen. Därmed kan policyprocessen anses vara ett exempel på kollaborativ styrning. I analysen ligger fokus på input- och throughput-legitimitet; både gällande hur inkluderande processen har varit, hur väl olika typer av intressenter har varit representerade i arbetet, hur transparent processen har varit samt hurdana verkliga påverkningsmöjligheter medlemmarna i arbetsgruppen samt övriga aktörer har haft under beredningen. Analysmaterialet i avhandlingen baserar sig på offentligt material kring arbetsprocessen under lagberedningen och innehåller mötespromemorior från arbetsgruppens och de olika ansvarssektionernas möten, protokoll från diskussionstillfällen, remisser från olika aktörer samt arbetsgruppens slutrapport. Fallstudien utgår från en deduktivt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för studien är att både input-legitimiteten och throughput- legitimiteten för kollaborativa policyprocessen var på en nöjaktig nivå och det fanns brister i både inkludering och representation av relevanta aktörer samt i transparensen av själva arbetsprocessen och därtill brister gällande faktiska påverkningsmöjligheter bland deltagarna.
-
(2018)I kandidatavhandlingen undersöktes huruvida tre olika recepten på musikläroanstalternas organisering – lärandekultur, HR-ledarskapet och extern växelverkan eller nätverksstrukturer – har en legitimerad ställning sett ur undervisnings- och kulturministeriets och utbildningsstyrelsens perspektiv. De oberoende variablerna var lärandekultur, HR-ledarskap och nätverksstruktur och den beroende variabeln var legitimitet. Det ställdes tre olika hypoteser: 1. Utvecklandet av lärandekultur förstärker musikläroanstalternas legitimitet, 2. HR-ledarskapet förstärker musikläroanstalternas legitimitet och 3. När musikläroanstalterna bildar nätverk de uppnår starkare legitimitet. Som den teoretiska referensramen användes den nyinstitutionella teorin som betonar att organisationer måste söka legitimitet från de styrande instanserna dvs. anpassa sig till de accepterade normerna för att kunna överleva. Undersökningen gjordes genom att analysera Stadsrådets redogörelse om kulturens framtid, Den kulturpolitiska strategin för år 2025, utbildningsstyrelsens läroplansgrunder för den grundläggande konstundervisningen samt utbildningsstyrelsens resultatavtaltet för år 2016 och 2017 och verksamhets- och ekonomiplan för 2016–2019. Centrala upptäckter var att alla tre recepten verkar ha en legitim ställning ur undervisnings- och kulturministeriets perspektiv. Däremot analysen av läroplansgrunderna ledde till den slutsatsen att ingen av de tre recepten kan förstärka legitimiteten. Eftersom det är sist och slutligen läroplansgrunderna som styr organiseringen av musikläroanstalternas verksamhet, förkastades alla tre hypoteser. Även om analysen av läroplansgrunder inte förstärkte hypoteserna nämndes utnyttjandet av nätverk i andra dokumenten. Detta gav upphov till framtida forskningen att ge forslag på hur musikläroanstalterna skulle kunna utnyttja nätverk för att få mera fotfäste i den politiska diskussionen.
-
(2023)I dagens politik är problemen alltmer komplexa och globala till sin natur. I allt högre grad har mellanstatliga och överstatliga organisationer, så som EU, befogenheter som nationalstaterna överlåtit. I den här typen av flernivåsystem är det svårt att exempelvis kontrollera vem som har inflytande över beslutsprocesserna, sammanjämka flera olika aktörers intressen samt veta vem som är ansvarig för besluten. Detta skapar problem med legitimeringen av maktanvändningen och beslutsfattande. Studier tyder på att EU lider av legitimitetsbrister men det gäller en viss oenighet om vilka bristerna är och hur de ska tolkas. Statsvetare är inte eniga om vare sig EU åtnjuter demokratisk legitimitet eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka hur EU legitimerar sin politik i medlemsstaterna genom att analysera EU:s tillgänglighetsdirektiv (2019/882). Political systems theory och demokratisk legitimitet används som bas till analysen. Utgående från teorin definieras input-, throughput- och output-mekanismerna för demokratisk legitimitet, vilka används i analysen för att se vilka förutsättningar för legitimitet som finns inbyggda i direktivet. De primära källorna som används för avhandlingen är officiella arbetsdokument som publicerats i samband med beredningen av tillgänglighetsdirektivet samt lagstiftning. Resultaten tyder på att EU har inbyggda förutsättningar för demokratisk legitimitet även om en del brister finns i till exempel transparens och mekanismer för feedback. Sammanfattningsvis hjälper multilevel governance oss att förstå hur EU kan hantera problem kring legitimering av sin politik i medlemsstaterna samt de särdrag som problematiken har inom ett flernivå system som EU.
Now showing items 1-3 of 3