Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "lycka"

Sort by: Order: Results:

  • Malmberg, Martina (2020)
    Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att diskutera fenomenet pengar ur ett sociologiskt perspektiv med hjälp av sociologins klassiker och modernare forskning. Avhandlingen tar avstamp i de grundläggande frågorna kring pengar; varför de uppstod, vilket behov de fyller och hur de får sitt värde. Ytligt sett genomgår pengarna en ständig förändring och metamorfos, men pengarnas funktion och det behov de svarar mot, är oförändrat över tid och i olika samhällsstrukturer och kulturer. Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys. Sociologin har sitt eget perspektiv på pengar, men sociologin nöjer sig inte bara med att analysera det ekonomiska systemet ur samma perspektiv som ekonomer gör, det vill säga med utgångspunkt i att människors handlande bygger på rationella val och strävan efter vinst- och nyttomaximering, utan sociologin söker sina svar på drivkrafterna bakom individens ekonomiska handlande, och den sociala betydelsen av pengar samt avsaknaden av dem. När det gäller den sociala betydelsen av pengar, så är det ett stort område i sig, som har nära koppling till flera andra av sociologins delområden och centrala begrepp, och hänger också ihop med fördelningen av pengar. Åtminstone om man ser till mera utvecklade samhällen, är det svårt att komma undan pengarnas påverkan eller det faktum att de i stor utsträckning inverkar mycket på våra liv. Lesley Murdin (2012, 87) uttrycker det kort och koncist så att ”pengar gör oss både till herre och till slav”. De slutsatser man kan dra är att pengar är ett komplext begrepp, som både är praktiskt och konkret men samtidigt också till stor del immateriellt och förknippat med mycket symbolik. Pengar är något som vi som lever i utvecklade samhällen inte kan komma ifrån, och de styr mycket centrala delar av våra liv. På grund av hur komplext fenomenet pengar är, kan man inte förstå fenomenet i sin helhet enbart genom att närma sig från några enskilda begränsade perspektiv.
  • Perkonoja, Pauliina (2019)
    Ett av de mest robusta fynden inom personlighets- och välbefinnandeforskning är det starka sambandet mellan personlighetsdraget extraversion och positiva emotioner, lycka samt subjektivt och psykologiskt välbefinnande. Vad som kunde förklara varför extraverta är lyckligare har i årtionden ingående undersökts, om än osystematiskt och från skilda utgångspunkter. Detta har även noterats på fältet, och för att underlätta fortsatt forskning belyser denna litteraturöversikt hur frågeställningen undersökts till dags dato. Utifrån McCraes och Costas (1991) ursprungliga uppdelning i instrumentella och temperamentella modeller samt Hampsons (2012) indelning av medierande och modererande personlighetsprocesser identifieras, systematiseras och presenteras de huvudsakliga förklaringarna som förekommer i litteraturen för sambandet mellan extraversion och lycka. Resultatet består av ett konceptuellt diagram (se Figur 1 s. 20–21) med två övergripande förklaringsmodeller, sex distinkta mekanismer, tio personlighetsprocesser och tretton hypoteser som redovisas med tillhörande forskningslitteratur. Förutom en historisk överblick över tillvägagångssätt i forskningen presenteras även aktuell metodik för personlighetsprocesser. Vidare behandlas även hur resultaten är symptomatiska för den rådande problematiken kring konceptualisering, operationalisering samt metodologi inom personlighets- och lyckoforskning, samt resultatens och socialpsykologins relevans för fortsatt forskning och befrämjande av lycka och välbefinnande.