Browsing by Subject "män"

Detta examensarbete är en analys av två längre artiklar från Helsingin Sanomat i vilka förekommer porträtteringar av män med ätstörningar. Studien utgår ifrån kritisk diskursanalys och placerar således artiklarnas innehåll i ett bredare sociokulturellt sammahang samt granskar den lexikala stilen i en mikroorienterad innehållsanalys. Studien kontextualiseras av tidigare forskning i maskulinitet och relevant statistik över ätstörningar i Finland. Studien visar att ätstörningar anses vara genusbundna sjukdomar som således bara drabbar kvinnor. Riskerna detta innebär samt vikten av ansvarsfull nyhetsbevakning kring ämnet diskuteras utgående från existerande forskning. Studien påvisar att det i artiklarna som granskas återkommer ett tema om män som lider av ätstörningar i tystnad och osynlighet. Den lexikala stilen samt vissa närvarande implikationer i texterna fäster uppmärksamhet vid just det faktum att dessa personer är män, vilket kan tolkas som en betoning av den implicita inkongruensen i att en man lider av en ätstörning. Det måste dock påpekas att detta bara är en pilotstudie och att mer forskning kring ämnet behövs innan några breda slutsatser kan dras.

Högerpopulistiska partier runt om i världen har de senaste årtiondena blivit alltmer etablerade på partikartan och får ett allt större stöd av väljarna. Ett könsgap har kunnat observeras inom flera högerpopulistiska partier, där fler män än kvinnor attraheras av dessa partier och deras ideologi, som karaktäriseras av nativism, auktoritarism och populism. Forskare har under många år undersökt olika faktorer som kan ligga till grund för detta könsgap, och man har kunnat enas om två betydande förklaringar. Den första handlar om samhälleliga förändringar såsom ökad invandring, som lett till konkurrens på arbetsmarknaden inom den privata sektorn, och postmateriella värderingar om bland annat kvinnors ökade rättigheter och representation i samhället, vilka påverkar könen på olika sätt. Den andra förklaringsfaktorn kan beskrivas som skillnader i politiska attityder, där män och kvinnor ofta socialiseras på olika sätt och värdesätter politiska frågor och problem olika högt. Även maskulinitet och maskulina ideologier är viktiga att diskutera i detta sammanhang. I denna avhandling undersöks finländska kvinnors och mäns socioekonomiska bakgrundsfaktorer samt attityder till åsikter vilka kan kopplas till den högerpopulistiska ideologin. Mitt syfte är att studera om det finns ett könsgap när det gäller högerpopulistiska värderingar också i Finland, och om det dessutom finns könsliga variationer i socioekonomiska faktorer såsom arbetssektor, social klass och utbildningsnivå, vilka kan fungera som en förklaring till att fler män än kvinnor attraheras av högerpopulistiska partier. En analys av respondenter från riksdagsvalsundersökningen 2019 visar att fler män än kvinnor röstade på det finska högerpopulistiska partiet Sannfinländarna. Man kan också konstatera att män generellt har mer nativistiska, auktoritära och populistiska åsikter än kvinnor, samt att män oftare arbetar inom den privata sektorn som har påverkats särskilt av en ökad invandring, vilket gör att man lättare utvecklar invandringskritiska attityder. Män har också oftare lägre utbildning än kvinnor, vilket ofta korrelerar med högerpopulistiskt väljarbeteende. Även om de studerade skillnaderna var små mellan könen kan resultaten ändå visa på faktorer som påverkar varför män i större utsträckning än kvinnor attraheras till högerpopulistiska partier. Avhandlingen ger också ett finländskt perspektiv på högerpopulistiskt väljarbeteende eftersom den studerar finska mäns och kvinnors attityder kopplade till högerpopulistiska värderingar och deras socioekonomiska bakgrundsfaktorer, där vissa faktorer kan i högre utsträckning kopplas till högerpopulistiskt röstande.