Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "mångprofessionellt samarbete"

Sort by: Order: Results:

  • Fontell, Wivi (2021)
    Syftet för denna kandidatavhandling har varit att beskriva och förstå aktörers arbete och upplevelser av att arbeta med papperslösa personer i en liten kommun i Finland. Avhandlingen intresserar sig för hurdana erfarenheter, upplevelser och uppfattningar aktörerna har av att arbeta med papperslösa personer. Forskningsintresset i avhandlingen riktas speciellt mot aktörernas upplevda utmaningar, möjligheter och yrkesetiska överväganden. Avhandlingen är en kvalitativ studie,vars material består av tre transkriberade samtalsintervjuer med två kommunalt anställda socialarbetare och en aktör från tredje sektorn. Materialet samlades in i en liten kommun i Finland. Kandidatavhandlingen besvarar följande forskningsfrågor: 1) Hur upplever aktörer som arbetar med papperslösa personer sitt arbete? 2) Hurdana möjligheter och utmaningar identifierar aktörerna i sitt arbete för att hjälpa papperslösa? 3) Hur –och med vilka målsättningar navigerar aktörerna mellan de direktiv som finns? Samtliga informanter beskrev hur yttre omständigheter bidrog med utmaningar i deras arbete. Dessa härleddes till yrkesetiska konflikter, där deras yrkesetiska principer står i kontrast med nationella, kommunala eller organisatoriska direktiv och dagordningar. Aktörerna beskrev hur de skulle vilja arbeta mera för sina klienter. Tidsbrist, resursbrist, brist på samarbetspartners och okunskap skapade utmaningar i arbetet. Aktörerna identifierade även möjligheter i arbetet, speciellt i förhållande till sina möjligheter att utveckla sin egen expertis, ge psykosocialt stöd, påverka den egna organisationen och samarbeta med olika aktörer. Samarbete med olika aktörer beskrevs som ett viktigt och effektivt sätt att arbeta för klienten. Samarbete med tredje sektorn beskrevs även som medel att arbeta och erbjuda stöd utöver de direktiv och resurser som finns. Samtliga informanter önskade sig flera och tydligare samarbetspartners både från den offentliga sektorn och tredje sektorn. Aktörerna upplevde att deras arbete med papperslösa personer kan vara emotionellt tungt. Erfarenhet beskrivs som en viktig del för att arbetarna kunde anpassa sig till ett emotionellt belastande arbete. Aktörerna visade speciell oro för barn, familjer och personer med psykiska sjukdomar eller trauman. Detta resultat korrelerar med tidigare forskning (se bl.a. Jönsson, 2014 och Nordling, 2017) om att socialarbetare tenderar framhäva och engagera sig i papperslösa kvinnors och barns ärenden och livssituationer. Aktörerna upplever att deras arbete påverkas av att papperslöshet blir föremål för olika diskurser och offentliga debatter. Samtliga respondenter tar självständigt ställning till två förhållningssätt gentemot papperslösa personer som Jessica H. Jönsson (2014) identifierat. Alla aktörer i forskningen tog avstånd från diskurser om papperslösa personers ”illegalitet”, genom att uttrycka hur de misstycker benämningen och inte vill använda den själv.
  • Sundberg, Bettina (2020)
    Socio-spatial segregation är ett växande problem inte bara globalt sett, utan även i Finland. Denna avhandling granskar ett områdesprojekt genomfört åren 2017¬–2018 i förorten Gårdsbacka -Ärvings i östra Helsingfors, med avsikten att sammanfatta utmaningarna i ett problemdrabbat område. Helsingfors stad har under flera års tid aktivt arbetat med att förebygga oönskad regional segregation mellan de olika stadsdelarna – bland annat genom att tillämpa skräddarsydda områdesprojekt, för att tydliggöra de underliggande problemen och utarbeta åtgärder och lösningar som lämpar sig för ifrågavarande område. Syftet med denna avhandling är att med hjälp av dokument- och innehållsanalys studera hur socio-spatial segregation tar sig uttryck i ett förortsområde, samt att granska de problem som rapporterats och de åtgärder som vidtagits. Tidigare forskning inom ämnet visar att segregation är ett allvarligt växande problem som kan bli väldigt kostsamt för samhället, inte bara i termer av ekonomiska utgifter, utan även i form av ökande skillnader i utbildningsnivån, inkomstnivån och graden av sysselsättning. Avhandlingen granskar närmare hur ett områdesprojekt struktureras, samt vilka utmaningar, möjligheter och åtgärder man vidtagit till följd av projektet. Resultatet visar att även om följderna av ett projekt av denna typ på kort sikt är positiva, så skulle det krävas mera omfångsrika strukturella åtgärder som områdesplanering och socialpolitiska beslut om tilläggsresurser för att man på ett mera bestående plan ska få till stånd förändring.