Browsing by Subject "makt"

I min avhandling granskar jag fem stycken skilda akademiska verk kring ämnet Finlands translag och dess förnyelse, som blev godkänd i riksdagen februari 2023. I min analys kommer jag fram till att translagen, speciellt den tidigare translagen från 2003, håller disciplinerande makt över transsubjektet och dess klassificering. I translagen som trädde i kraft 2003 blev makten över definierandet av det ”sanna transsubjektet” given åt psykiatriska instituten, som ledde till att transpersoner tvingades anpassa sig med strikta binära könsnormer. I den förnyade versionen av translagen är makten över juridiskt ändrande av könsbeteckning förflyttad från psykiatrin till juridiska anstalten. Det är alltså fortfarande någon utomstående makt som bestämmer över vem som kan anses vara transperson och vem inte. Jag kopplar min analys till Foucaults syn på makt som grundad i kunskapsskapning, att de som har makten att definiera har även makten att styra.

Medier har länge haft en preferens för herrsport, medan kvinnor har fått kämpa för att få synlighet. Sport är en del av samhället och medierna strävar till att förmedla verkligheten jämställt. Marginaliseringen av kvinnor på sportsidorna har konsekvenser för samhällets syn på idrottande kvinnor, och därför är det viktigt att rapporteringen är jämställd. Avhandlingens syfte är att granska hur kvinnliga idrottare framställs på public service-bolaget Yle Sportens webbplats. För att ta reda på hur kvinnor representeras utförde jag en kvantitativ analys av de 50 senast publicerade artiklarna på Yle Sportens webbplats. Dessutom undersöktes tre artiklar med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade att kvinnor utgör en femtedel av rapporteringen, medan män utgör fyra femtedelar. Resultatet av den kritiska diskursanalysen visade att kvinnorna delvis kopplades till könsstereotypa roller, där rollen som familjemedlem och som en emotionell människa var mest framträdande. I artiklarna framstod kvinnorna som motgångarnas idrottare, där idrottarna mött utmaningar men blivit starkare av dem.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos – Institution – Department Tekijä – Författare – Author Jenny Heino Työn nimi – Arbetets titel – Title Konstruktioner av begreppet ensamkommande flyktingbarn i finländska medier – en kritisk diskursanalys Oppiaine – Läroämne – Subject Socialt arbete Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year Maj 2019 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 39 Tiivistelmä – Referat – Abstract Mitt syfte med studien är att undersöka finländska mediers syn på ensamkommande flyktingbarn i fyra finska dagstidningar mellan åren 2015-2018. Mitt intresse ligger vid att granska ur vilka olika diskurser de ensamkommande flyktingbarnen beskrivs och hur begreppet ensamkommande flyktingbarn konstrueras i finländska dagstidningar. Det empiriska materialet består av fyra finländska dagstidningar. Dessa är Hufvudstadsbladet (Hbl), Vasabladet (Vbl), Helsinginsanomat (Hs) och Kaleva. Sammanlagt har 33 artiklar av dagstidningarnas egna journalister analyserats. Analysen av empirin utgår ifrån den kritiska diskursanalysen och därmed Norman Faircloughs metodiska verktyg. Begrepp som diskurs och makt utgör även en viktig del av denna avhandling. Studiens resultat tyder på att begreppet ensamkommande flyktingbarn konstrueras utifrån två motsatta diskurser, nämligen en ”sårbarhetsdiskurs” och en ”hotdiskurs”. Utöver detta framkommer det i analysen att journalister i liten grad intervjuar de ensamkommande flyktingbarnen. De personer som representerar de ensamkommande flyktingbarnen i finländska medier är främst journalisterna själva, men även tjänstemän och andra personer som genom sitt arbete kommer i kontakt med ensamkommande flyktingbarn. Medier sägs ha en stor makt att, genom sitt sätt att formulera sig, bidra till läsarens tankar kring ett visst fenomen. Därför är det av stor vikt att studera just hur begreppet ensamkommande flyktingbarn konstrueras i finländska dagstidningar och eventuellt bidrar till att forma vår bild av denna grupp barn. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Ensamkommande flyktingbarn, konstruktioner, diskurs, makt, sårbarhet, hot

Motstånd under organisationsförändringar är ett omtalat begrepp i organisationsvärlden. Trots att det är fråga om ett välstuderat fenomen förekommer en bred skala olika perspektiv i ledarskaps- och organisationsforskningen, speciellt vad gäller makt och subjektspositionering. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att utgående från tidigare forskning öka kunskapen kring motstånd under organisationsförändringar, med särskilt fokus på subjektpositionering och maktrelationer. Denna avhandling tar ett öppet förhållningssätt till forskningen och utgår från en distinktion mellan det traditionella och det kritiska forskningsparadigmet, genom att granska hur dessa två forskningsparadigm presenterar motstånd. Resultaten tyder på att den traditionella forskningen ser subjektspositionerna vid motstånd i organisationen som oföränderliga och motståndet uppfattas som något de underordnade i organisationen uttrycker. Inom detta paradigm kan vidare identifieras två inriktningar, där den ena ser motstånd som något som bör elimineras medan den andra förespråkar en mer konstruktiv syn, där fokus ligger på potentialen bakom motstånd. Den kritiska forskningsparadigmen å andra sidan fokuserar starkt på att undersöka den underliggande maktdynamiken i organisationen och problematisera den traditionella forskningens tendens att se subjektspositionerna som oföränderliga. Därtill undersöker en del kritisk forskning även existerande diskurser i organisationen och påvisar att dessa har en betydande inverkan på förståelsen av motstånd. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med ny kunskap kring motstånd under organisationsförändringar genom en fördjupad förståelse av fenomenet, både på individ- och organisationsnivå.

Genom språket talar vi inte bara om vår sociala omvärld utan språket är även en central del av skapandet av denna omvärld. Detta innebär att förändring av den sociala världen är starkt kopplad till vårt språk och framför allt till våra diskurser. I min avhandling granskar jag språkets makt och hur vi genom vårt språk kan påverka hur vi själva och andra uppfattar den sociala världen omkring oss. För att undersöka detta har jag valt att fokusera på om, och i så fall hur, ökad jämställdhet kan uppnås genom användningen av ett könsneutralt språk, främst genom icke-könsspecifika pronomen och avhållandet från det generiska han. Vidare följer jag ett mera inkluderande angreppssätt gällande jämställdhet och strävar till att tänka bort från tvåkönsmodellen. Jag diskuterar språkförändring som ett språkaktivistiskt fenomen och lyfter fram användningen av könsneutrala pronomen. Därefter går jag in på mannen som norm i språket och tar upp könsneutrala ord som kan bidra till ett mera inkluderande språk. Utgående från min teori drar jag slutsatsen att användningen av ett könsneutralt språk är en strävan mot en förbättrad jämställdhet. Könsneutrala ordval spelar en betydande roll i en större politisk helhet, bland annat i en bredare strävan i förändrandet av normerna kring kön.

Stigmatisering är ett psykologiskt och socialt fenomen. Processen strävar efter att utstöta, exkludera, kasta skam över och nedvärdera individer eller människogrupper på basis av en eller flera egenskaper. Psykiska sjukdomar tenderar att vara mycket stigmatiserande och stigmatiseringen sänker ofta offrens livskvalitet och många avstår från att söka hjälp för att undvika att bli stigmatiserade. Denna avhandling är en litteraturstudie vars syfte är att skapa kunskap kring hur personer som lider av en psykisk sjukdom stigmatiseras, samt hur man kan minska på stigmatiseringen. Den stigmatiserande processen granskas på en mellanmänsklig nivå med fokus på sociokognitiva processer. Dessutom ligger fokus på att undersöka de strukturer och maktförhållanden i samhället som bidrar till den stigmatiserande processen, samt på kommunikationen av diskurser som skapar och upprätthåller stigmat av psykisk sjukdom. Avhandlingen lyfter även fram teorier om hur man kan minska på stigmatisering. Avhandlingen följer en uppdelning av stigmatisering på olika samhällsnivåer enligt Pryor och Reeders (2011) modell. Link och Phelans (2001) teori om de olika komponenterna i den stigmatiserande processen fungerar som referensram och Allports (Allport, Clark & Pettigrew, 1979) teori om social kategorisering erbjuder en djupare inblick i den kognitiva processen som ligger till grund för stigmatisering. Utöver detta är Foucaults (bl.a. Foucault & Rosengren, 1993) teorier om samhälleliga processer och fenomen, samt diskurser som kan antas ligga i bakgrunden till den stigmatiserande processen i fokus. Stigmatisering av psykisk sjukdom är inbäddad i vardagliga psykologiska processer så som stereotypiskt tänkande, social kategorisering och identifikation av Vi och De, samt i strukturella processer såsom ojämlik social makt och rättvisa. Mekanismerna som anses skapa stigmatisering på en mellanmänsklig nivå är kognitiva processer som gagnar fördomar och hjälper att rationalisera och rättfärdiga stigmatiseringen. Strukturer och maktförhållanden i samhället som syns i medier, inom psykiatrin och sjukvården, på arbetsmarknaden och i form av bland annat ojämlik finansiering eller diskriminering skapar och upprätthåller stigmatiseringen. Kommunikationen av diskurser i mellanmänskliga relationer är ständigt kopplad till den diskursiva ordningen i samhället som stigmatiserar den psykiskt sjuka. För att minska på stigmatisering av psykisk sjukdom verkar mellanmänsklig kontakt och utbildning vara effektivast och stigmatisering på alla samhällsnivåer bör tas i beaktande.