Browsing by Subject "maktfördelning"

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Laitos – Institution – Department Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tekijä – Författare – Author Algot Pihlström Työn nimi – Arbetets titel – Title Skillnaden mellan presidentiella och parlamentariska system Oppiaine – Läroämne – Subject Statskunskap med förvaltning Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year 14.6.2018 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 32 Tiivistelmä – Referat – Abstract Det har forskats mycket i skillnaderna mellan parlamentarism och presidentialism. Men vilka socioekonomiska och politiska följder får de två styrelseformerna för ett land på längre sikt? Avhandlingen försöker svara på bland annat denna fråga genom att jämföra det nuvarande politiska systemet i Honduras som är ett presidentiellt land och i Danmark som är ett parlamentariskt land. Dessutom berörs skillnaderna mellan de båda systemen i fråga om dimensioner som regeringsbildning, maktfördelning, partikonkurrens, kontroll (insyn i statens olika grenar) och ansvarsutkrävning. I alla dessa dimensioner skiljer sig de båda systemen åt i mycket stor utsträckning. Regeringen bildas på mycket olika sätt inom parlamentariska och presidentiella system. I presidentiella länder kallas regeringen inte ens för regering utan ministrar fungerar huvudsakligen som presidentens rådgivare. Vid betraktande av dimensionen maktfördelning kan man iaktta att en parlamentarisk styrelseform främjar demokrati och ansvarstagande bland politiker. Politiker, i synnerhet premiärministrar, i parlamentariska system brukar avgå om de inte infriat sina löften eller om de vållat missnöje, gett upphov till kriser eller inte kunnat hävda sig politiskt. I motsats till detta kan politiker eller presidenter i presidentiella system sitta kvar länge eller till och med hela mandatperioden trots kriser. Även polariserande personer kan i presidentiella system väljas till president vilket inte bidrar till att stärka folkets tilltro till politiken. En paradoxal påföljd av detta är att en president som förlorat folkets förtroende kan sitta kvar hela mandatperioden. Detta trots att folket i val kan utkräva ansvar både av den lagstiftande församlingen och den verkställande makten. I ett parlamentariskt system kan däremot parlamentet fälla en regering som förlorat dess förtroende. Regeringen motsvarar alltså den exekutiva makten i presidentiella system. Utmärkande för många presidentiella system är ett så kallat ”checks and balances” system som skall försäkra att kontrollen mellan statens olika grenar fungerar. Kontrollen mellan domstolsväsendet (den dömande makten), regeringen (den verkställande makten), och riksdagen (den lagstiftande makten) fungerar generellt bättre i parlamentariska system är i presidentiella. Avhandlingen belyser detta genom att granska det dagsaktuella läget i Honduras. Kontrollen mellan de olika makterna skulle i teorin förhindra maktfullkomliga presidenter. Avhandlingen berör även flyktigt en tredje styrelseform, nämligen semipresidentialism. Utmärkande för semipresidentiella system är en slags dualism mellan president och premiärminister. Styrelseformerna parlamentarism, presidentialism och semipresidentialism uppträder i mycket olika skepnad i länder som representerar de tre systemen. Alla länders system är unika. Avhandlingen dryftar även frågan om vilket av de två systemen kunde betraktas som ”bättre”, presidentialism eller parlamentarism. En artikel som i detalj gått igenom fördelarna och nackdelarna mellan de två systemen citeras. I en mängd olika variabler såsom BNP och förväntad livslängd brukar parlamentariska länder klara sig bäst. Det gäller även Honduras och Danmark. Den komparativa teorin ”most different systems design” stöder sig på dessa iakttagelser. Den oberoende variabeln är styrelseform och den beroende variabeln till exempel BNP. Skillnaderna mellan Honduras och Danmark i till exempel BNP beror i stor utsträckning på skillnaden i styrelseform. Parlamentarism skapar strukturer som är gynnsamma för variabler som barndödlighet, graden av demokrati och BNP. Avainsanat – Nyckelord – Keywords parlamentarism, presidentialism, maktfördelning, ansvarsutkrävning, regeringsbildning, presidentval, partikonkurrens