Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "maktstrukturer"

Sort by: Order: Results:

  • Rusk, Lukas (2017)
    Den här avhandlingen undersöker maktobalansen mellan polisen, medier och anarkister och hur denna maktobalans visar sig i diskursen i huvudstadsregionens mediers texter om anarkistisk aktion och polisvåld som svar på den. Som metod används kritisk diskursanalys och maktstruktursanalys i enlighet med Norman Faircloughs metod och teori. På grund av att medierna och polisen har ekonomisk makt, och stöd från staten som besitter politisk och ekonomisk makt, så kommer budskap som gynnar dem och staten att stärkas i den hegemoniska diskursen. Anarkisternas budskap och maktpositioner kommer att försvagas i den hegemoniska diskursen eftersom de motsätter sig staten och de nuvarande maktstrukturerna. En kritisk diskursanalys av Yle Uutisets artikel om polisens våldsamma intervention vid det anarkistiska evenemanget Musta Kallios öppningskonsert visar att artikelns diskurs tyder på maktobalansen mellan polisen och anarkister i förhållande till medier. Artikelns diskurs gynnar polisens maktposition. För att göra allmänna slutsatser om diskursen i medietexter skulle det krävas att fler medietexter analyseras. Den här avhandlingen skapar en metodologisk och teoretisk ram för fortsatt diskursanalys.
  • Nylund, Jenny (2022)
    I den här avhandlingen har jag studerat hur genusaspekter tar sig i uttryck i parker, lekparker och allmänna områden för barn. Avhandlingen är en kunskapsöversikt och genusaspekterna har analyserats i forskningsartiklar som rör ämnet från 2009 och framåt. Jag har analyserat artiklarna utgående ifrån feministisk teori för socialt arbete. Feministisk teori ser, som andra kritiska teorier, på strukturer i samhället, på detta sätt knyts strukturellt socialt arbete in som en bas för det praktiska sociala arbetet. I resultatet av analysen framkom fem teman: lekparksutrustningens betydelse, fysisk aktivitet och sport, närmiljöns betydelse, vuxnas påverkan, barns säkerhet och självständighet samt social interaktion. Många genustendenser i parker har fortfarande samma struktur som i början av årtusendet, flickor leker mer med lekparksutrustningen och pojkar mera på sportplaner. Samtidigt som det också börjar finnas aspekter som pekar på att nya saker börjar intressera barn, som interaktiva lekparksutrustningar eller att naturområden har blivit mindre viktiga som lekplatser. Båda dessa aspekter var dock något som var lite viktigare hos flickor än pojkar. Resultaten visar på hur viktig roll socialpolitiken har och det är genom den som tillgängligheten till allmänna platser kan ändras och göra det möjlig att alla barn oavsett kön eller andra olikheter att hittar något som intresserar dem i parker och allmänna utrymmen.
  • Backas, Anna (2024)
    I denna avhandling utforskar jag incel-rörelsen sociologiskt med syftet att förstå bakgrunden till rörelsens utveckling och analysera vad rörelsen samhälleligt belyser. Fokus ligger på att analysera hur incel-rörelsen formas av samhälleliga normer och strukturer, specifikt maskulinitetsnormer och maktstrukturer. Genom svårigheter att inleda intima relationer skapar männen i rörelsen en identitet kring så kallat ofrivilligt celibat. Från att ha börjat som en självhjälpsgrupp för att skapa gemenskap har det utvecklats till en rörelse och subkultur på internet som sprider misogyni. Våldsdåd har utförts av incels för att hämnas på kvinnor som inte har visat dem uppmärksamhet eller haft sex med dem. Resultaten av analysen visar att maskulinitetsnormer är centrala i rörelsen, där diskussioner om hur incels anser att män ska vara påverkar deras uppfattning om sig själva, speciellt ifall då de inte uppfyller hegemonisk maskulinitet. De vill höja sin maskulinitetskänsla på andra sätt i stället, via till exempel att vara våldsbejakande. Incels anser att kvinnor har makten över den så kallade sexuella marknaden, vilket leder till att män inte makt över vem de kan ha sex med. Incels beskyller kvinnor för att ha orsakat situationen och misären de upplever. Misogyni och hämndlystenhet syns i rörelsens diskussioner, där incels anser att kvinnors makt borde reduceras för att samhället ska vara stabilt. Skev fördelning av makt mellan genus är något som incels därmed strävar efter.
  • Blomfelt, Emilia (2017)
    Millenniegenerationens kvinnor ses som högpresterande på universiteten och i arbetslivet samtidigt som de i allt större utsträckning är utbrända samt lider av prestationsångest. Mitt syfte med avhandlingen är att ur ett sociologiskt perspektiv granska millenniegenerationens kvinnor med fokus på prestationskrav och arbetsliv. Millenniegenerationens kvinnor diskuteras i relation till såväl möjligheter som utmaningar i arbetslivet med hjälp av bland annat generationstillhörighet, normativ femininitet och sociala maktstrukturer. Motstridigheter i hur millenniegenerationens kvinnor uppfattas i arbetslivet påverkar kvinnors upplevelser av sina prestationer och av att räcka till, vilket synliggörs i det så kallade duktig flicka fenomenet. Genom att koppla ihop medias förhållningssätt med den rådande samhällsdiskussionen och den vetenskapliga debatten framställs en komplex bild av millenniegenerationens kvinnor i arbetslivet. De beskrivs som vinnare, offer, framgångsrika karriärkvinnor och utbrända prestationsprinsessor.