Browsing by Subject "marginalisering"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2018)I min kandidatavhandling vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet intresserar jag mig för vilka förutsättningar frigivna fångar har för ett stabilt vardagsliv utan brottsliga handlingar. Jag vill utreda vad som kan tänkas krävas för att kunna bryta en spiral av upprepade fängelsevistelser, och vilka insatser som krävs från de som arbetar inom fångvården. De frågor jag vill besvara är, 1) Vilka är de viktigaste förutsättningarna för att en nyligen frigiven fånge ska kunna leva ett brottsfritt liv? 2) Hur kan de som arbetar med fångar stöda dem att uppnå de här förutsättningarna? Jag har gjort en litteraturstudie i fångvård och kriminalitet för att få översikt över fältet. Dessutom gjorde jag två temaintervjuer, där jag intervjuade personer som arbetar med olika uppgifter inom fångvårdssektorn. Intervjuerna analyserade jag utgående från en kvalitativ innehållsanalys. I min kandidatavhandling fick jag fram flera intressanta synpunkter och insikter. Det som fångarna ofta saknar är en trygg uppväxt, mental hälsa, kontakt till pålitliga personer, utbildning, etc. Då fångarnas liv dessutom kan ha präglats av missbruk, arbetslöshet och bostadslöshet krävs det insatser från olika håll för att bryta den negativa spiralen och få en ny livsriktning. Fängelsetiden isolerar fångarna från mänsklig kontakt med släktingar och vänner. Steget ut i friheten är stort och leder lätt till ensamhet och ångest. Det kan ofta bidra till att den frigivna fången söker sig till vännerna som kanske tidigare varit en del av deras tidigare destruktiva livsstil. Ett liv i frihet kräver tillgång till bostad och meningsfull sysselsättning, samt sociala nätverk. De här livsområdena borde börja byggas upp med professionell hjälp redan under fängelsevistelsen, för att minska risken för återfall i brott
-
(2023)Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka konsekvenser stigma kan medföra för sexarbetare samt ifall stigma syns i mötet med social- och hälsovården. I avhandlingen har jag granskat olika studier och artiklar om sexarbete. Avhandlingen är en litteraturöversikt och jag har analyserat studierna med induktiv innehållsanalys. Det finns lite finländsk forskning om sexarbete och stigma kopplat till det , och om hur omfattande fenomenet är. Som teoretisk referansram använder jag Erving Goffmans (1972) teori om stigma. Resultatet av min analys är att stigma påverkar sexarbetarnas liv. Den sociala stigman kring sexarbete leder till att många sexarbetare lever ett så kallat dubbel liv och håller sexarbetet som en hemlighet. Detta kan ha konsekvenser som exempelvis psykisk ohälsa och social exkludering. Avhandlingens resultat visar också att stigma kan synas i mötet med social- och hälsovården. Avhandlingen visar alltså att den sociala stigman kring sexarbete har en negativ påverkan på sexarbetarna.
-
(2024)Denna avhandling undersökte ungdomars upplevelser av deltagande i ungdomsverkstäder. Forskningsfrågorna fokuserade på ungdomarnas motivation för deltagande i verksamheten och effekter av deltagandet på deras liv. De specifika forskningsfrågorna var: Vilka faktorer leder till att ungdomar väljer att delta i en ungdomsverkstad? Hur påverkar deltagande i ungdomsverkstäder ungdomars livssituation? Tanken var att belysa hur ungdomsverkstäder kan förhindra social exkludering av ungdomar. Materialet är baserat på tre semistrukturerade intervjuer med ungdomar som deltagit i den Helsingforsbaserade svenskspråkiga ungdomsverkstaden Sveps verksamhet. Intervjuerna transkriberades och kategoriserades enligt teman. Dataanalysen som utfördes var en induktiv innehållsanalys. Teman som kom upp var vägen till Sveps, det sociala livet, och skolgång. Ungdomarna beskrev problematik kring skolgång, hälsa, rutiner och det sociala livet som motiverande faktorer att delta. Alla tre ungdomar rekommenderades att ta kontakt med Sveps av någon annan. En av dessa ungdomar hittade till verksamheten genom att få rekommendationen från en av de anställda på Sveps. Det fanns två huvudsakliga effekter av verksamheten. Ungdomarna upplevde att de hade fått förbättrade sociala förhållanden, dels via att skapa band med de andra deltagarna, dels via förbättrade sociala färdigheter. Den andra effekten var att det hjälpt dem skapa rutiner eller hitta innehåll i vardagen.
-
(2019)Ungdomar som befinner sig utanför studier och arbetsliv löper risk för en rad negativa konsekvenser såsom; marginalisering, ekonomiska svårigheter och sämre boendevillkor. Syftet med kandidatavhandlingen är att redogöra för inverkan av olika samhällsåtgärders effekter i försök att förebygga marginalisering bland ungdomar i Finland. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie. På basen av litteraturstudien kan samhällsåtgärderseffekterna resultat delas in tre kategorier: samhällsåtgärder som haft effekt, samhällsåtgärder som haft effekt i någon mån och samhällsåtgärder som inte haft någon effekt. Samhällsåtgärder som haft mest positiv inverkan på ungdomar är t.ex. Navigatorn och ungdomsverkstäder. Samhällsåtgärder som haft effekt i någon är t.ex. arbetskraftsbyråns åtgärder, förutsatt att ungdomar har en god livshantering och kan tillämpa den information de fått. Samhällsåtgärder som inte haft effekt hör även hit arbetskraftsbyråns åtgärder. Trots samhällsåtgärder är ungdomars livssituationer ändå i slutändan oförändrade, dvs. de är arbetslösa. Ungdomar är möjligen föremål för institutionell- och strukturell diskriminering vid arbetskraftsbyråer. Detta beror på att arbetskraftsbyråers grundprinciper, rutiner och riktlinjer möjliggör kategoriserande och standardiserade lösningar för ungdomar – som bevisligen visat sig vara en ineffektiv samhällsåtgärd. Det finns utrymme till förbättring hos arbetskraftsbyråer, gällande deras arbetssätt, t.ex. kunde de förstärka samarbetet med lågtröskelverksamheter, såsom Navigatorn och ungdomsverkstäder.
Now showing items 1-4 of 4