Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "marknadsföring"

Sort by: Order: Results:

  • Saari, Ida (2023)
    Avhandlingen undersöker hur språktjänsten Duolingo använder sin maskot på Tiktok och vad maskotens funktion är. En maskot är en ”levande” symbol för ett varumärke och maskoten anses vara en brevbärare mellan varumärket och dess konsumenter. Alltfler företag har börjat använda sina maskotar på sociala medier, där maskoten kan marknadsföra företaget och samtidigt interagera med konsumenter. Avhandlingen granskade Duolingos Tiktok-konto under två perioder för att jämföra antalet interaktioner mellan perioderna med hjälp av en kvantitativ analys. Maskotens olika roller och deras funktioner för kontot granskades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av den kvantitativa analysen visar att antalet visningar och gilla-markeringar på kontot ökade efter att maskoten implementerades, vilket kan bero på maskoten. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att maskoten har nio olika roller i videorna, och rollerna kan delas in i fyra grupper enligt följande teman: maskotens persona, maskoten och kändisvärlden, hur maskoten främjar företaget och hur maskoten skapar engagemang på Tiktok. Maskoten har alltså flera olika funktioner för kontot – den bidrar till kontots framgång på Tiktok samtidigt som den används för att marknadsföra Duolingo.
  • Uhtio, Mona (2024)
    Komjölk är en väsentlig del av den nordiska matkulturen och har starka nationalistiska anknytningar. Mjölk var en hörnsten i Finlands nationsbyggande och självbild, särskilt under 1900-talet, och även idag är Finland bland de länder med högst konsumtion av mjölk i världen. Den moderna kommersiella mjölken är dock en relativt ny produkt och dess utveckling är fylld av varierande meningar och konnotationer. Denna avhandling är en historisk översikt om mjölkens politiska och sociala utveckling, samt en kritisk granskning av industrins effekter på människor, icke-mänskliga djur och miljön. Mjölkindustrin som ett samhälleligt fenomen kan relateras till bredare diskurser om rättvisa och social jämlikhet. Mjölkproduktion innebär inte bara mänsklig verksamhet utan handlar även om icke-mänskligt arbete, vilket avslöjar aspekter om människans relation med andra djur inom den kapitalistiska samhällsordningen. Mjölk är en unik vätska som har både symboliska och materialiserade kopplingar till bland annat modernitet, genetik och nationalism, och dess socialt konstruerade betydelser har använts för olika, i flera fall skadliga, syften. Mjölkindustrin har lyckats konstruera vätskan som en nödvändighet med hjälp av marknadsföring och dess konsumtion ökar globalt fastän mjölkens självklarhet även ifrågasätts i allt högre grad. Mjölkens politiska sociologi handlar om komplexa globalt och historiskt varierande meningar.
  • Kuronen, Roni (2018)
    Utvecklingen av internet under de senaste tio åren har orsakat att idrottsklubbars egen kommunikation på sociala nätverkstjänster och deras webbplatser blivit en allt viktigare del av klubbarnas marknadsföring. Syftet med undersökningen var att se hur väl inhemska ishockeylag kommunicerar med sina supportar på sociala nätverkstjänster och på sina webbplatser, i jämförelse med ett antal nordamerikanska lag från NHL. Från den inhemska ligan undersöktes IFK Helsingfors, Kärpät, TPS och Tappara. Från NHL undersöktes Boston Bruins, Winnipeg Jets, Vegas Golden Knights och Minnesota Wild. Tjänsterna som beaktades var Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, Snapchat, klubbarnas egna mobilapplikationer och webbplatser. Studien genomfördes genom att följa hur ishockeyklubbarna använder sina webbplatser och konton på sociala nätverkstjänster under en två veckor lång period (9–22.4.2018). De sociala nätverkstjänsterna och webbplatserna kodades om till separata enheter där enheternas egenskaper fungerade som variabler. En kvantitativ innehållsanalys gjordes över resultaten. Undersökningen visade att det finns skillnader i klubbarnas kommunikation. De största skillnaderna mellan de inhemska och nordamerikanska klubbarna uppstod i användningen av Snapchat och i skapandet av innehåll till den egna webbplatsen. Bland de övriga enheterna fanns inte lika stora skillnader. De inhemska klubbarna använde sammanlagt 61,5 procent av de möjligheter som beaktades i undersökningen. Motsvarande siffra för NHL-klubbarna var 80 procent.