Browsing by Subject "moraliskt disengagemang"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2023)Avhumanisering som psykologisk process hör till de socialpsykologiska teorier som man främst använt för att försöka förklara hur en ”vanlig” individ kan agera grymt mot en annan i konfliktsituationer och hur massmord har kunnat genomföras flera gånger i historien med så många människors delaktighet. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för de teorier kring avhumanisering som främst används för att förklara hur en ”vanlig” individ motiveras till att utföra grymma dåd som medlem av en grupp och hur avhumaniseringens olika processer kan se ut. Litteraturöversikten sammanställer först en översikt i ämnet genom att granska individen genom teorin om social identitet, för att understryka gruppidentitetens vikt för individer i konfliktsituationer samt de rådande social strukturernas betydelse för den gruppidentiteten. Sedan presenteras Albert Banduras (1975) teori om moraliskt disengagemang och de olika kognitiva mekanismer som aktiveras hos individen då denna handlat på ett moraliskt tvivelaktigt sätt och måste, för att minska på känslan av obehag som den kognitiva dissonansen orsakar, omstrukturera uppfattningen om sina handlingar. Avhumanisering som en av de kognitiva mekanismerna fungerar som kärnan för denna avhandling och nyare forskning inom ämnet lyfts fram där skillnader på direkt avhumanisering och olika subtilare formare av avhumanisering diskuteras. Resultaten av litteraturöversikten tyder på att det finns en ond cirkel, där avhumaniseringens konstanta närvaro i samhällen utanför direkt konflikt kopplas samman med skapandet av samhälleliga sociala strukturer, strukturer som vidare bidrar till att medlemmar av utgruppen avhumaniseras och risken för gruppkonflikt ökar. Vikten av mellanmänskliga relationer uppkommer som en förebyggande faktor för att avhumanisering inte skall ske, meta- avhumaniseringens förmåga att även fungera åt motsatt håll: meta-mänsklighet i fall där individer får uppleva att en utgrupp uppfattar den egna gruppen som starkt mänsklig, besvarar denna uppfattning med samma känslor mot utgruppen. Denna kunskap kunde konkret implementeras i framtida förebyggande arbete och mer forskning för att vidare utreda fenomenet behövs.
-
(2022)Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka de socialpsykologiska mekanismer som bidrar till moraliskt disengagemang och hur de fungerar i samband med skolmobbning. Avsikten är att bidra till en djupare förståelse om mobbning i skolor som socialpsykologiskt fenomen genom att undersöka skolbarns förmåga till att använda moralisk kunskap. Litteraturöversikten sammanställer först en översikt över forskning om mobbning i allmänhet och presenterar sedan Albert Banduras socio-kognitiva teori om moraliskt disengagemang och de åtta mekanismer som opererar inom det. Detta belyser hur skolelever som nog vet att mobbning är fel ändå kan falla in i det moraliskt tveksamma beteendet. Genom en kognitiv omstrukturering, minimering av den egna aktiva rollen, minimering eller omskrivning av konsekvenser och att ge offret skulden undviks de negativa känslorna av skuld och skam som mobbningen genererar. Avhandlingen visar att det finns ett samband mellan högre nivå av moraliskt disengagemang och mobbningsbeteende. Sambandet finns både individuellt och kollektivt och påverkas av kontextuella faktorer som det sociala klimatet i skolan och i klassen tillsammans med lärarnas agerande som moraliska förebilder. En lägre nivå av moraliskt disengagemang kan också kopplas ihop med försvararbeteende i mobbningssituationer. Forskningen antyder att skolelevers empatiska förmågor ser ut att motverka moraliskt disengagemang. Resultaten visar att skolelevers förmåga och möjligheter att utnyttja sin moraliska kunskap är en dynamisk helhet i samverkan med den sociala kontexten och denna bör tas på allvar i planering av interventioner mot skolmobbning. Ett pro-socialt skolklimat och främjande av empati är avgörande för att undvika moraliskt disengagemang bland skolelever. Avhandlingen påpekar brister i forskningen om skolmobbning och moraliskt disengagemang där skolor behandlas som vakuumförpackade enheter istället för att betrakta dem som resultat av sin samhälleliga kontext. Mera kvalitativ forskning om skolmobbning skulle behövas för att bredda förståelsen om skolmobbning som socialspykologiskt fenomen och forskare borde följa med enskilda skolor över längre tider för att skapa sig en uppfattning om deras specifika sociala kontext.
Now showing items 1-2 of 2