Browsing by Subject "nätverk"

I kandidatavhandlingen undersöktes huruvida tre olika recepten på musikläroanstalternas organisering – lärandekultur, HR-ledarskapet och extern växelverkan eller nätverksstrukturer – har en legitimerad ställning sett ur undervisnings- och kulturministeriets och utbildningsstyrelsens perspektiv. De oberoende variablerna var lärandekultur, HR-ledarskap och nätverksstruktur och den beroende variabeln var legitimitet. Det ställdes tre olika hypoteser: 1. Utvecklandet av lärandekultur förstärker musikläroanstalternas legitimitet, 2. HR-ledarskapet förstärker musikläroanstalternas legitimitet och 3. När musikläroanstalterna bildar nätverk de uppnår starkare legitimitet. Som den teoretiska referensramen användes den nyinstitutionella teorin som betonar att organisationer måste söka legitimitet från de styrande instanserna dvs. anpassa sig till de accepterade normerna för att kunna överleva. Undersökningen gjordes genom att analysera Stadsrådets redogörelse om kulturens framtid, Den kulturpolitiska strategin för år 2025, utbildningsstyrelsens läroplansgrunder för den grundläggande konstundervisningen samt utbildningsstyrelsens resultatavtaltet för år 2016 och 2017 och verksamhets- och ekonomiplan för 2016–2019. Centrala upptäckter var att alla tre recepten verkar ha en legitim ställning ur undervisnings- och kulturministeriets perspektiv. Däremot analysen av läroplansgrunderna ledde till den slutsatsen att ingen av de tre recepten kan förstärka legitimiteten. Eftersom det är sist och slutligen läroplansgrunderna som styr organiseringen av musikläroanstalternas verksamhet, förkastades alla tre hypoteser. Även om analysen av läroplansgrunder inte förstärkte hypoteserna nämndes utnyttjandet av nätverk i andra dokumenten. Detta gav upphov till framtida forskningen att ge forslag på hur musikläroanstalterna skulle kunna utnyttja nätverk för att få mera fotfäste i den politiska diskussionen.

Mobiltelefonen har kommit att få en central roll i dagens samhälle. Det har blivit en norm i samhället att äga en mobiltelefon och vara tillgänglig för kontakt nästan vilken tid på dygnet som helst. Utgående från sociologiska och samhällsvetenskapliga teorier diskuterar jag bland annat vilka sociala konsekvenser mobiltelefonen bidragit med samt hur denna form av teknologi fått ett starkt fäste i samhället. I min avhandling diskuterar jag bland annat mobiltelefonens roll i vardagen och hur den har förändrat hur vi kommunicerar med andra. Jag diskuterar bakomliggande samhälleliga fenomen som lett till denna personifierade kommunikationsteknologi och hur den kan ses som ett resultat från tidigare former av kommunikationsverktyg. Mobiltelefonen har förändrat sociala strukturer i samhället, bland annat hur vi manövrerar förhållandet mellan tid och rum. I min avhandling förklarar jag dessa förändringar och dess konsekvenser för samhället och individen. Jag diskuterar även sociala medier i min avhandling eftersom en betydande del av mobilanvändning går åt till olika applikationer där man antingen kommunicerar med en eller flera personer. En betydande orsak till varför mobiltelefonteknologin har blivit så central i dagens samhälle är på grund av nätverkssamhället och informationssamhället. Dessa två begrepp förklarar den höga informationstillgången och mängden kontakter i dagens samhälle. I min avhandling undersöker jag hur mobiltelefonen har påverkat och förändrat vår socialitet samt förhållningssätt till andra. Detta kommunikationsverktyg har trängt sig inpå vardagens sociala situationer och har radikalt förändrat hur vi kommunicerar med andra.