Browsing by Subject "narrativ"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2019)Min avhandling undersöker hur dokumentärfilmmakare resonerar kring användningen av narrativ och hur de gör för att skapa narrativ. Studien ger insyn i filmmakarnas tankar, värderingar och arbetsprocesser under klippandet av en dokumentärfilm. Narrativitet skapas när element är sammankopplade genom tid eller kausala orsakssamband, och genom element som får tittaren att ställa frågor (Winston 1995). Det narrativa undersöks också i relation till andra viktiga egenskaper för en dokumentärfilm: emotion, argumentation och sanningsenlighet. Undersökningen är gjord genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med en regissör och en klippare och använder också tidigare forskning inom finländsk dokumentärfilm som referenspunkt (Aaltonen 2006). Min studie visar att klippandet har en central roll i skapandet av narrativ, i så hög grad att klipp nästan oundvikligen skapar narrativ också då när man inte vill det. Narrativ associeras med orsakssamband mellan händelser och flyt i klippandet. Det gör händelserna lättare att ta till sig och för filmen framåt med rätt tempo. Narrativ kan främja filmens emotionella och argumentativa egenskaper, men också komma i vägen för dem. Att skapa narrativ genom att manipulera kronologin anser dokumentärfilmmakarna inte vara problematiskt, så länge man respekterar filmens aktörer och inte förvränger personligheter. Intuition är också en viktig aspekt i klipprocessen och trots att man till viss grad skapar narrativ medvetet och analytiskt kan narrativ också födas omedvetet i klippet eller i tittarens tolkning av filmen.
-
(2022)Redaktioner har under de senaste åren börjat skapa innehåll på video-plattformen Tiktok och allt fler konsumerar också nyheter på plattformen. Tiktok når i nuläget en fjärdedel av alla under 35 år. (Newman et al. 2021). I den här avhandlingen analyserar jag hur det redaktionella innehållet tar form på plattformen. Det här gör jag genom att göra en kvalitativ analys av narrativet i två olika nyhetsvideor skapade av två redaktioner som gör innehåll på sina officiella Tiktok-konton. Mitt syfte är att se hur redaktionerna anpassar journalistiskt innehåll till plattformen och hur de försöker nå ut till Tiktoks målgrupp som i nuläget till mestadels består av under 25-åringar (Newman et al. 2021, sid. 51). I analysen reflekterar jag kring hur narrativet är uppbyggt och vilka verbala, icke-verbala och visuella sätt redaktörerna använder i berättandet. Utifrån min kvalitativa analys har jag identifierat att redaktionerna tar avstånd från ett traditionellt nyhetsberättande. Informationen, nyheten, framförs på ett sätt som är unikt för Tiktok. Redaktionerna försöker på olika sätt föra nyheten närmare tittaren, de försöker göra berättelsen relaterbar för målgruppen. Det intressanta är sätten som redaktionerna kombinerar sketcher, slang och sminkvideor med nyhetsberättandet. Analysen ger en djupare förståelse för sätt som redaktörer försöker närma sig unga med nyheter. Den här studien är kvalitativ textanalys som endast tar i beaktande två material, vilket inte ger en fullständig bild av hur redaktioner anpassar sig till Tiktok. I fortsatta studier kunde man i högre grad undersöka helhetsbilden med hjälp av att kombinera kvalitativa och kvantitativa analysmetoder.
-
(2018)Många flyktingar och krishanterare utsätts för traumatisk stress som lever kvar i deras minnen och påverkar dem och deras omgivning långt efter att de traumatiska händelserna inträffat. Detta kan obehandlat leda till onödigt lidande hos subjektet och för de närstående men även på makronivå som ett samhälleligt fenomen. Den här litteraturstudiens syfte är att redogöra för hur trauma och stress relaterar till livshistorien och utreda huruvida narrative exposure therapy kunde användas systematiskt inom kontexten för flyktingkriser och krishanteringsoperationer. Jag granskar här huvuddelen av den tillgängliga litteraturen och utgår sedan ifrån Elbert och Schauers (2002) teori om den dualistiska representationen av traumatiska minnen för att redogöra för hur den narrativa identitetskonstruktionen fungerar och vad den teoretiska bakgrunden för NET är. Efter det behandlar jag systematiskt den tillämpade forskning som gjorts om NET, och avslutar med att diskutera dess effekt och implementeringsmöjligheter inom kontexten för den här litteraturstudiens syfte. I ljuset av den tillgängliga litteraturen NET har flera potentiella användningsområden inom krishantering och hemförlovning av personal och flyktingar och har visat sig vara effektiv även med strama resurstillgångar. Trots sin potential är empirin kring NET ännu inte stadigt förankrad jämfört med konventionella metoder. Dock är den teoretiska referensramen i sig själv intressant och själva metoden inbjuder till djupare forskning inom området.
Now showing items 1-3 of 3