Browsing by Subject "normer"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2024)Ämnet som behandlas i denna kandidatavhandling är europeisk, främst nordisk, högerextremism. Forskningen har utförts genom litteraturstudier. Som stomme för analysen används social rörelseteori och teori om avvikande beteende. De centrala frågorna i den här avhandlingen är hur högerextremistiska grupper mobiliseras, hur gruppdynamiken i en högerextrem grupp kan se ut, och hur högerextremism bryter mot allmänna samhällsnormer. Ämnet är värt att undersöka på grund av faktumet att högerextremism har blivit alltmer förekommande i västerländska samhällen under de senaste åren, och tidigare forskning har visat att högerextremism kan utgöra ett hot för demokratin. Vid ett flertal tillfällen har det även begåtts eller planerats våldsdåd i högerextrem anda. Mina upptäckter inkluderar att högerextremism till stor del passar in på definitionen av en social rörelse med kollektiva identiteter, konfliktförhållanden och en definition av utegrupper. Ledarskapsmodellen i högerextrema grupper har genomgått en förändring under de senaste decennierna, från en karismatisk stark ledare till en diffus hierarki. Mobilisering av högerextrema grupper teoriseras hända av en mängd olika orsaker, men kort sammanfattat sker det oftast som en respons till upplevda hot, speciellt ekonomiska, sociala eller politiska sådana. Högerextrem aktivitet kan potentiellt bryta mot både lagbaserade samhällsnormer, anti-rasismnormer, samt de informella sociala normerna. Dessa fynd sammanställer en bild av högerextremismens motivationer och förhållande till normer, samtidigt som de belyser hur en högerextrem grupp är sammansatt.
-
(2019)Enligt Befolkningsförbundets senaste undersökningar har barnlösheten drastiskt ökat i Finland och allt fler kvinnor funderar på att inte skaffa barn. Samtidigt visar studier att stigmatiseringen kring barnfria fortsätter och till och med ökar i samhället. I min avhandling inleder jag med att fundera kring möjliga orsaker och motiv till barnfrihet ur ett sociologiskt och samhälleligt perspektiv. Jag diskuterar även hur förhållningssättet och stigmatiseringen gentemot frivilligt barnlösa kvinnor ser ut i det nordiska, extremt barnvänliga samhället. Därefter tar jag upp diskurser kring kvinnokroppen och genusidentifikation som är starkt förknippade med bilden av kvinnan som modern. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att barnfrihet är något som fortfarande utmanar det traditionella och rådande samhällssystemet. Det finns en stark önskan att förändra gamla normer om kvinnan, familjen och barnaskaffandet. Kärnfamiljen luckras upp an efter an och nya familjeformer uppstår som ifrågasätter gamla familjemönster och kvinnoideal. Den ökade individualiseringen och valfriheten har berett vägen för kvinnlig frigörelse och uppfattningen om att en kvinna kan definieras på andra sätt än genom barnaskaffande har slagit rot.
Now showing items 1-2 of 2