Browsing by Subject "nyinstitutionell teori"

I kandidatavhandlingen undersöktes huruvida tre olika recepten på musikläroanstalternas organisering – lärandekultur, HR-ledarskapet och extern växelverkan eller nätverksstrukturer – har en legitimerad ställning sett ur undervisnings- och kulturministeriets och utbildningsstyrelsens perspektiv. De oberoende variablerna var lärandekultur, HR-ledarskap och nätverksstruktur och den beroende variabeln var legitimitet. Det ställdes tre olika hypoteser: 1. Utvecklandet av lärandekultur förstärker musikläroanstalternas legitimitet, 2. HR-ledarskapet förstärker musikläroanstalternas legitimitet och 3. När musikläroanstalterna bildar nätverk de uppnår starkare legitimitet. Som den teoretiska referensramen användes den nyinstitutionella teorin som betonar att organisationer måste söka legitimitet från de styrande instanserna dvs. anpassa sig till de accepterade normerna för att kunna överleva. Undersökningen gjordes genom att analysera Stadsrådets redogörelse om kulturens framtid, Den kulturpolitiska strategin för år 2025, utbildningsstyrelsens läroplansgrunder för den grundläggande konstundervisningen samt utbildningsstyrelsens resultatavtaltet för år 2016 och 2017 och verksamhets- och ekonomiplan för 2016–2019. Centrala upptäckter var att alla tre recepten verkar ha en legitim ställning ur undervisnings- och kulturministeriets perspektiv. Däremot analysen av läroplansgrunderna ledde till den slutsatsen att ingen av de tre recepten kan förstärka legitimiteten. Eftersom det är sist och slutligen läroplansgrunderna som styr organiseringen av musikläroanstalternas verksamhet, förkastades alla tre hypoteser. Även om analysen av läroplansgrunder inte förstärkte hypoteserna nämndes utnyttjandet av nätverk i andra dokumenten. Detta gav upphov till framtida forskningen att ge forslag på hur musikläroanstalterna skulle kunna utnyttja nätverk för att få mera fotfäste i den politiska diskussionen.