Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "offentlig rätt"

Sort by: Order: Results:

  • Hasselblatt, Karin (2023)
    Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att undersöka hur finska och svenska myndigheter hanterar dröjsmål vid handläggningar av ärenden. Studien fokuserar först på att kartlägga utvecklingen av båda ländernas förvaltningslagar och sedan beskriver den det hur länderna hanterar dröjsmål vid myndighetshandläggningar. I slutet av avhandlingen är mitt syfte att jämföra ländernas förvaltningslagar. I den svenska förvaltningslagen genomfördes en reform år 2018, vilket innebar att enskilda individer kunde begära att myndigheter skulle fatta ett beslut inom sex månader.Den svenska FL-reformen har troligen stött sig på den allmänna europeiska utvecklingen och Europakonventionens krav på att enskilda individer har rätt till en snabb och rättvis behandling av sina ärenden. Den finska förvaltningslagen är däremot äldre och förvaltningsklagan som rättsmedel kan tolkas som ineffektivt eftersom myndigheten kan bli medveten om sin lagstridighet i efterhand. Genom studien har JO rättspraxis och lagförarbeten varit centrala för att skriva om exempel på långsamma myndighetshandläggningar hos både finska och svenska myndigheter. Slutsatser dras om hur Finland kunde utveckla sin förvaltningslagstiftning genom att ta modell av den svenska FL-reformen. Däremot vid tolkning av svenska handläggningstider anses de vara långa i Sverige ännu idag men man kan ändå dra en slutsats att reformen går i rätt riktning i vilken man vill trygga enskilda individers ställning. Sammanfattningsvis klargör denna studie betydelsen av att länder implementerar och utvecklar sina lagar för att upprätthålla en effektiv och jämlik behandling av enskilda individers ärenden. Slutligen kommer avhandlingen fram till att det finns möjlighet för Finland att ta modell av den svenska FL-reformen eftersom man tidigare också gjort det
  • Nevanlinna, Isabella (2023)
    Mitt syfte med denna studie är att redogöra för standardregelns faktiska betydelse för det allmännas skadeståndsansvar. Studien granskar den nuvarande definitionen på offentlig maktutövning och vållandebedömningen som en förutsättning för offentliga samfunds skadeståndsansvar. Beslutsförfarandet utgör kärnan i den offentliga maktutövningen och utöver detta kan även rådgivning anses vara utövning av offentlig makt. I studien granskas tre rättsfall, HD:1989:50, HD:2009:24 och HD:2022:21–22, som bidragit till rättspraxisen inom det allmännas skadeståndsansvar. Problematiken med en varierande definition av offentlig maktutövning kommer fram i doktrinen. Utvecklingen av rättspraxisen har komplicerat definitionen på offentlig maktutövning ytterligare, vilket lett till att tillämpningen av skadeståndslagens bestämmelser om offentligt samfunds skadeståndsansvar blivit oförutsebar. Studien uppmärksammar de av Justitieministeriet föreslagna lagförändringarna om att avskaffa standardregeln samt att införa en separat bestämmelse om ersättning av ren ekonomisk skada som en följd av felaktig rådgivning.