Browsing by Subject "ojämlikhet"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2024)Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.
-
(2022)Colombia är ett land med väldigt djupa inkomstklyftor, globalt sett. Den ojämlika inkomstfördelningen påverkar befolkningen starkt i och med att den försvårar sociala mobilitet och skapar ett ojämlikt samhälle. Bakom inkomstklyftorna finns ett klassamhälle som kantas av boendesegregation, klassistiska attityder och rasistiska strukturer vilka har reproducerats ända sedan kolonialismen. Med hjälp av tidigare sociologisk forskning och teori granskar jag hur den sociala mobiliteten och ojämlikheten påverkas av olika sociala mekanismer som genomsyrar det colombianska samhället. De mekanismer som jag diskuterar är klassism, rasism och det statliga systemet av socioekonomisk stratifikation i Colombia. Jag ser på mekanismerna ur ett historiskt perspektiv och hur de ser ut idag, hurudan form de tar och hur de påverkar colombianers vardag. Jag använder tidigare colombianska studier för att belysa och analysera hur rasism och klassism tar form och upplevs i kontexten av stigande social mobilitet. Klassismen och rasismen syns i vardagen och i politiken genom indirekta eller direkta attityder, interaktioner och beteenden som är stereotypiserande och förtryckande. Den socioekonomiska stratifikationen kan öka boendesegregationen vilket begränsar den sociala interaktioner olika klasser sinsemellan. Slutsatser som kan dras utgående från analysen är att de sociala mekanismerna skapar sociala och symboliska gränser som bidrar till reproduktion av strukturell ojämlikhet samt begränsar social mobilitet. De här sociala mekanismerna är maktstrukturer som kolonialismen och kapitalismen har gett upphov till eftersom de på olika sätt upprätthåller maktrelationer som har spår i landets koloniala historia med den vita eliten på toppen i den sociala hierarkin.
-
(2019)Surrogatmoderskap är ett arrangemang där en kvinna (surrogatmodern) blir gravid genom assisterad befruktning med avsikt att ge bort barnet direkt efter födseln till på förhand avsedda föräldrar. I Finland var det möjligt att utföra denna sorts arrangemang fram till 2007 som en form av fertilitetsbehandling. Syftet med min avhandling är att närmare utreda hur olika experter inom området samt intresseorganisationer resonerar kring surrogatmoderskap och vilka sociala problem som aktualiseras utgående från en bedömningspromemoria utgiven av Justitieministeriet år 2012. År 2011 gav ETENE (riksomfattande etiska delegationen inom social och hälsovården) ett utlåtande där de anser att surrogatarrangemang, som ett alternativ till barnlöshet, kunde vara etiskt acceptabelt. Som svar på detta gjorde justitieministeriet en undersökning där de granskar juridiska frågor angående surrogatmoderskap på nationell och internationell nivå och presenterar alternativa regeringsalternativ. Alternativen är att 1. fortsätta totalförbudet på surrogatmoderskap utfört via assisterad befruktning, 2. att tillåta altruistiska surrogatarrangemang utan begränsning och 3. att tillåta altruistiska surrogatarrangemang i enskilda situationer. De som tagit ställning till detta är 59 stycken, både stora statliga aktörer samt små privata intresseorganisationer. Min avhandling är en dokumentanalys där jag analyserat 25 stycken av ställningstagandena. För att summera vad jag kommit fram till i min analys, så kan man konstatera att surrogatmoderskap är väldigt mångfasetterat. Aktörer och organisationer som arbetar med surrogatfrågor tar fasta på samma problem men kan ändå vara av helt olika åsikter. Det här betyder även att alla aspekter inom surrogatmoderskap har både positiva och negativa sidor beroende på från vilken eller snarare vems perspektiv man ser på möjligheterna samt svårigheterna som surrogatmoderskap medför.
Now showing items 1-3 of 3