Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "polis"

Sort by: Order: Results:

  • Rusk, Lukas (2017)
    Den här avhandlingen undersöker maktobalansen mellan polisen, medier och anarkister och hur denna maktobalans visar sig i diskursen i huvudstadsregionens mediers texter om anarkistisk aktion och polisvåld som svar på den. Som metod används kritisk diskursanalys och maktstruktursanalys i enlighet med Norman Faircloughs metod och teori. På grund av att medierna och polisen har ekonomisk makt, och stöd från staten som besitter politisk och ekonomisk makt, så kommer budskap som gynnar dem och staten att stärkas i den hegemoniska diskursen. Anarkisternas budskap och maktpositioner kommer att försvagas i den hegemoniska diskursen eftersom de motsätter sig staten och de nuvarande maktstrukturerna. En kritisk diskursanalys av Yle Uutisets artikel om polisens våldsamma intervention vid det anarkistiska evenemanget Musta Kallios öppningskonsert visar att artikelns diskurs tyder på maktobalansen mellan polisen och anarkister i förhållande till medier. Artikelns diskurs gynnar polisens maktposition. För att göra allmänna slutsatser om diskursen i medietexter skulle det krävas att fler medietexter analyseras. Den här avhandlingen skapar en metodologisk och teoretisk ram för fortsatt diskursanalys.
  • Lindfors, Anton (2023)
    Syftet med denna avhandling är att kartlägga på basis av tidigare forskning orsaker i polisens handlande som leder till ett aggressivt beteende hos fotbollssupportrar i deras möten med polisen. Utifrån syftet så skapades tre forskingfrågorna: 1) vilka faktorer inom polisens handlande bidrar till förekommande av aggressivitet bland fotbollssupportrar, 2) vilka negativa konsekvenser kan uppkomma som en följd av polisens bemötande av fotbollssupportrar och 3) vilken inverkan har polisstrategier på möjligheten för aggressivitet att eskalera. Genom denna litteraturgenomgång har det visat sig att poliserna ofta har en svag uppfattning om både fotbollssupporterkulturen och supportrarnas personliga motiv bakom intresset för att följa fotboll. Det här leder till feltolkningar som ger möjligheter för konflikter att eskalera mellan olika närvarande grupper. Dåliga polisstrategier betyder ökade kostnader för samhället. Den vidare utvecklade sociala identitetsmodellen (ESIM) av Reicher förklara hur gruppdynamikerna konstant lever under gruppkonflikter och kan anses vara den mest betydelsefulla teorin inom ämnet. Då individer upplever utgruppens agerande illegitimt så stärker det ingruppens gemensamma identiteten vilket skapar goda förutsättningar till aggression och våld att eskalera. Utifrån litteraturgenomgång kan man dra slutsatsen att polisen borde fokusera på att förbättra sin förståelse av supporterkulturen, av gruppdynamikerna som pågår i konflikter och av sig själva som en del av dessa gruppdynamiker. Det här skulle möjligtvis minska både på kostnader för samhället och våldsamma konflikter. Polisarbete som baserar sig på stereotyper kan inte heller anses rättvist i samhället vi lever idag. Litteraturgenomgången föreslår att framtida studier skulle undersöka närmare hur polisernas stereotyper av fotbollssupportrar uppkommer för att skapa bättre förståelse av de bakom liggande orsakerna till dessa stereotyper.
  • Merikallio, Pilvi (2019)
    Målsättning Min kandidatavhandling handlar om ungdomskriminalitet ur ett perspektiv av socialarbetare som arbetar hos polisen. Ungdomskriminalitet är ett mångsidigt problem som består av olika aspekter. Först beskriver jag ungdomskriminalitet som ett fenomen och sedan behandlas det ur perspektiv av socialarbetare som arbetar hos polisen. Jag beskriver hurdana arbetsuppgifter so-cialarbetare hos polisen har. Samarbete mellan polis och socialarbetare är viktigt för att kunna ingripa i ungdomskriminalitet. Jag skriver om hur polisen och socialarbetare samarbetar för att förebygga ungdomskriminalitet, och vad är det som gör samarbetet viktigt. Mina forskningsfrågor var om socialarbetare hos polisen ger mervärde till arbete kring ung-domskriminalitet, och om man genom att ha en eller flera socialarbetare som fysiskt arbetar på polisstation kan hjälpa förebygga eller förminska ungdomskriminalitet. Kan socialarbetare hjälpa behandla situationer som innehåller kriminellt beteende av en minderårig person? Jag beskriver hurdana fördelar det finns för samarbete mellan polis och socialarbetare i kontext av ungdomskriminalitet och socialt arbete hos polisen. Metod Min avhandling är utformad som en litteraturöversikt. Genom en litteraturöversikt samlar man in aktuell kunskap inom det studerade området. Resultat och slutsatser Litteraturen visar att det finns bättre möjligheter till tidig ingripande i ungdomars brottsliga handlingar om det arbetar en eller flera socialarbetare på polisstationen. Tidigt ingripande står i fokus när det gäller förebyggandet av ungdomskriminalitet, och möjligheterna till detta är bättre när socialarbetaren arbetar på polisstationen. Samarbete mellan socialarbetare och poliser ses vara bättre och enklare när socialarbetare fysiskt arbetar hos polisen.