Browsing by Subject "politik"

Now showing items 1-3 of 3

En analys av unga kvinnors politiska deltagande i Finland- konventionella och icke-konventionella former

Mellin, Indira (2021)

Deltagande är en grundsten för att uppnå en fungerande demokrati och är samtidigt ett medel för att uppnå större jämlikhet i samhället. Till demokratins fundament hör alltså ett aktivt medborgarskap som också tyder på legitimitet i förhållande till det demokratiska systemet. Politiskt deltagande och bakgrunden till detta är någonting som man har forskat i under flera decennier och därför finns det flera olika sätt att närma sig begreppet politiskt deltagande. I denna avhandling granskas unga kvinnors politiska deltagande i Finland. Det står klart att det politiska deltagandet idag har tagit sig andra former än enbart de som sker på den institutionella arenan. Denna övergång från traditionella till alltmer icke-konventionella deltagarformer syns bland alla åldersgrupper, men speciellt tydligt syns detta bland de yngre generationerna. I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat kan medborgare delta på andra sätt än att till exempel enbart gå till valurnan. Sociala medier och internet ger likaså en lägre tröskel, speciellt för unga att delta i och påverka politiken Vidare har ökat intresse för politik samt tillgången till dessa deltagarformer som kräver mindre resurser lett till att alternativa deltagarformer ökar i popularitet. Denna kartläggning av deltagande gjordes med hjälp av existerande teorier om politiskt deltagande och en kvantitativ analys. Materialet som används i avhandlingen är från riksdagsvalsudersökningen 2019. Frågorna om politiskt deltagande undersöktes sedan i SPSS för att kunna kartlägga unga kvinnors politiska deltagande. Mitt syfte med denna avhandling var att kartlägga unga kvinnors politiska deltagande utifrån ett antal olika deltagarformer. Resultaten tyder på att unga kvinnor deltar aktivt, men att detta deltagande sker alltmer inom ramen för de icke- konventionella formerna. Fortsättningsvis är valdeltagande den främsta formen av politiskt deltagande, men tätt intill följer deltagande på sociala medier och politisk konsumtion. Resultaten pekar även på att det finns flera skillnader i deltagandet mellan unga kvinnor och unga män samt äldre kvinnor. Sammanfattningsvis kan man konstatera att unga kvinnor inte är passiva i politiken utan denna grupp deltar på andra sätt än de äldre
Hurdan roll har politiken i en musiktidning – En jämförelse av två Rolling Stone artiklar från 1970 och 2020

Ruusuvuori, Irina (2021)

Rolling Stone har varit ett av de mest intresseväckande musikmagasinen genom historien. Tidningen grundades 1967 i San Francisco av Jann Wenner. Tidningen som handlat om kontroversiella intervjuer och artiklar om musik fick en mer politisk riktning i början av 1970-talet. Sedan dess har Rolling Stone starkt tagit plats i politiska debatter och öppet tagit ställning till diverse politiska händelser. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att forska i hur en musiktidning som Rolling Stone skriver om två politiska händelser och huruvida tidningen själv utnyttjar en eventuell politisk ställning för att påverka läsare. I avhandlingen analyserar jag en artikel från 1970 som handlar om massakern på Kent State där demonstrerande studenter blev dödade av det amerikanska nationalgardet. För att få en bredare förståelse kring hur Rolling Stone utvecklats genom historien analyserar jag även en artikel från 2020 som handlar om Black Lives Matter-rörelsen som tog ny fart efter mordet på den svarta mannen George Floyd som begicks av en vit polisman. Artiklarna är publicerade med 50 års mellanrum och de politiska händelserna liknar varandra till sin natur. Metoderna som används är kvalitativ textanalys och underkategorin retorisk textanalys. Jag använder mig av textanalysen för att få en bredare uppfattning om vad som påstås i artikeln och retorisk textanalys för att ta reda på hur artikeln försöker påverka läsaren. Slutligen har jag jämfört artiklarna med varandra i kontext med dess genre, historisk tidpunkt, retoriska medel och innebörd. Slutsatsen är att Rolling Stone är starkt politisk fastän tidningen inte har en uttalad politisk ställning. De skriver ur en liberal synvinkel och ofta kritiserar republikanska politiker. Båda artiklarna tar ställning till de politiska händelserna, artikeln från 1970 på ett mer indirekt sätt medan artikeln från 2020 tydligt uppmanar läsaren att agera. Texten från 2020 är mer personlig och det politiska syftet är tydligt. Texten från 1970 håller sig mer till det klassiska reportagets ramar och vill mer vara underhållande än väcka agerande. Rolling Stones historia visar tydligt tidningens ståndpunkt och artiklarna från 1970 och 2020 fungerar som demonstrerande exempel. Den retoriska analysen visar att journalisterna har olika sätt att jobba på för att påverka läsaren och väcka känslor. Texten från 2020 använder mer direkta konkreta medel medan den från 1970 använder sig av indirekta stilistiska medel för att påverka läsaren.
Visuell politisk kommunikation i sociala medier: En undersökning av två finländska partiers inlägg på Instagram.

Krogius, Marie (2022)

I denna avhandling undersöks två finländska partiers, De Grönas och Sannfinländarnas, användning av bilddelningstjänsten Instagram. Skillnader och likheter i bland annat visuella retorik, bildtyper och personifiering behandlas kvalitativt genom analys av ett urval bilder från partiernas officiella Instagram-konton. Medialisering, nya kommunikationsverktyg och avtagande partitillhörighet är fenomen som får partier att fokusera på alternativa kampanjverktyg för att nå sina målgrupper på ett effektivt sätt. De Gröna och Sannfinländarna har haft en status som icke-etablerade partier och de är varandras ideologiska motsatser i många politiska frågor. Partiernas målgrupper är också väldigt olika, vilket förklarar de strategiska skillnader i den visuella retoriken som partierna använder sig av. Resultaten visar att De Gröna och Sannfinländarna använder bilddelningstjänsten Instagram på liknande sätt som andra nordiska partier (enligt en undersökning av Russman m.fl. 2019) för att nå ut till sina väljare, men det finns stora skillnader i vilken visuell retorik som används. Båda partierna använder Instagram främst för broadcasting av politiska frågor. Sannfinländarna använder sig av skarpa, uppseendeväckande populistiska budskap och bäddar ofta in informationen i kvasivetenskapliga diagram medan De Gröna sänder ut sina politiska budskap genom behagligt bildspråk, och använder många foton på natur, djur och barn.

Now showing items 1-3 of 3

Browsing by Subject "politik"

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO