Browsing by Subject "politisk retorik"

Tiivistelmä – Referat – Abstract Retorik har ända sedan antiken använts som ett verktyg för att övertyga och det används än idag. Eftersom retorik är ett så effektivt verktyg för detta ändamål, har användaren även en hel del makt. En retorikanalys är därför en givande och intressant metod att använda sig av. Metoden kan tillämpas på nästan vad som helst, eftersom det mesta i vår omvärld på något sätt vill övertyga oss. Målet med en retorikanalys är att avslöja budskapet bakom framträdandet, vilket gynnar även allmänheten. Genom att förstå budskapet och de retoriska verktygen som använts för att framföra argument, kan åhörarna bilda sig en mer ärlig uppfattning av talaren, utan att låta sig luras av själva framförandet. Före detta president Donald Trump och premiärminister Boris Johnson är båda välkända politiker och duktiga retoriker. Retorik hör starkt till politik, eftersom man med hjälp av retorik försöker vinna över publiken till att utföra en önskad handling, som till exempel att rösta i ett politiskt val. I denna avhandling analyseras ett tal av Donald Trump som han höll på the Republican National Convention år 2016, samt ett tal av Boris Johnson som han höll för det Konservativa partiet i Manchester år 2019. Syftet är att undersöka på vilket sätt ethos, pathos och logos samt olika troper används i respektive tal. De båda politikerna använder sig flitigt av flera retoriska verktyg i sina respektive tal och har bevisat sig vara skickliga talare. I jämförelse med varandra är Donald Trump en flitigare användare av retorik, eftersom majoriteten av hans tal kan kategoriseras under ethos, pahtos eller logos. Boris Johnson använder sig också mycket av retoriska verktyg i sitt tal, men på ett mer subtilt sätt. Förutom att stärka sina argument med ethos, pathos och logos är talen även utsmyckade med troper och humor. Båda politiker lyckas med att engagera och övertyga sin publik samt framstå som auktoritära, genom att stärka sina argument med hjälp av retorik. På basen av analysen kan man dra slutsatsen att retorik är makt, eftersom de båda politikerna lyckats övertyga ett stort antal anhängare genom sin retorik.

Avhumanisering är ett fenomen som historiskt främst kopplats till krig och konflikter och riktats mot grupper som invandrare, flyktingar, etniska, sexuella samt religiösa minoriteter. Trots denna koppling till krig nekar samtida forskning en koppling mellan avhumanisering och storskaligt våld och fokuserar mer på implicita följder av avhumanisering. Avhumanisering innebär att neka en utegrupp olika mänskliga egenskaper. Inom samtida forskning studeras avhumanisering och dess uttryck i olika kontext som politisk retorik och traditionella medier. Syftet med avhandlingen är att utgående från tidigare forskning diskutera avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier. Avhandlingen baseras på tre huvudsakliga teorier om avhumanisering vars uttryck varierar beroende på sammanhanget där avhumaniseringen förekommer. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och använder studier i avhumanisering som primära källor. Resultaten tyder på att avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier oftast tar sig uttryck i form av olika metaforer med syfte att skapa en uppfattning av invandrare och flyktingar som ett hot genom att förlikna dem vid djur, naturkatastrofer eller virus. Avhumaniseringen anses även ske i form av videoreportage och dokumentärer som filmar invandrare och flyktingar på samma sätt som djur och naturkatastrofer. Sammanfattningsvis kan avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier leda till mindre prosocialt beteende, mer antisocialt beteende, och ett flertal negativa moraliska och praktiska följder som sämre medicinsk vård för avhumaniserade individer. Avhumanisering av invandrare och flyktingar kan även ändra på individers attityder gentemot dessa grupper. Som förebyggande åtgärder rekommenderar forskare främst olika humaniserande åtgärder och att införa förbud mot bruket av avhumaniserande retorik i medier och politik.