Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "politiska partier"

Sort by: Order: Results:

  • Öström, Francesca (2024)
    Denna avhandling undersöker kvinnorepresentationens utveckling i Finland genom att analysera resultaten från riksdagsvalen under det senaste decenniet. Syftet är att bidra med insikter om utvecklingen och de faktorer som påverkar kvinnorepresentationen, samt att jämföra skillnader mellan olika partier. Studien bygger på kvantitativ analys, mer specifikt statistisk analys. Data som analyseras är valdata från riksdagsvalen 2011–2023, där fokuset ligger på andelen kvinnliga kandidater och andelen invalda kvinnor. Resultaten visar att andelen kvinnliga kandidater och invalda kvinnor inte har förändrats drastiskt totalt sett, men att det finns tydliga skillnader mellan partierna, med vänsterpartier som uppvisar starkare kvinnorepresentation. Resultaten diskuteras och analyseras vidare med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Slutsatsen är att även om den totala utvecklingen av kvinnorepresentation inte har förändrats mycket, är skillnaderna mellan partier signifikanta och pekar på ideologiska skillnader i synen på kvinnors politiska deltagande. Vidare forskning bör fokusera på de faktorer som bidrar till dessa skillnader och hur politiska partier kan främja en mer jämställd representation.
  • Nysten, Carl (2020)
    Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka hur valframgången av det politiska partiet Rörelse nu i det finska riksdagsvalet 2019 påverkats av partiets politiska möjlighetsstruktur. Partiet lyckades vinna ett mandat och blev följaktligen det första nya riksdagspartiet som inträtt genom riksdagsval sedan år 1999. Detta är överraskande, eftersom partiet deltog i valet som ett oregistrerat parti, vilket jag visar att har försvårat partiets förutsättningar för att ställa upp kandidater. Jag använder mig av en teoretisk referensram som bottnar i begreppet politisk möjlighetsstruktur för att visa hur tidigare forskning i nya partier förklarat valframgång av nya partier. I analysen av den politiska möjlighetsstrukturen fokuserar jag särskilt på faktorer med anknytning till valsystemet. Jag använder mig av data om riksdagsvalsresultatet från Justitieministeriets informations- och resultatstjänst. Utifrån denna data uträknar jag Pedersens nettoväljarrörlighet och den effektiva rösttröskeln. Jag analyserar sedan nettoväljarrörlighetens, de effektiva rösttrösklarnas, distriktmagnitudernas och kandidatuppställningens inverkan på partiets vallistors valframgång på valkretsnivå. Resultaten antyder att Rörelse nus politiska möjlighetsstruktur kännetecknats av en höjd kostnad av att ställa upp i val och en försvårad kandidatuppställning. Min forskningsdesign lyckas inte påvisa eller motbevisa statistiska samband mellan valframgång och faktorerna väljarrörlighet, effektiv rösttröskel och distriktsmagnitud.