Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "professionella"

Sort by: Order: Results:

  • Niskanen, Emilia (2019)
    Våld i nära relationer har i alla tider förekommit i Finland och gör det än idag. Det har redan under en längre tid uppmärksammats som ett socialt problem i det finska samhället. Hedersrelaterat våld är en typ av våld i nära relationer med vissa särdrag där våldet utövas i hederns namn för att försvara hela samfundets heder. Denna typ av våld har inte ännu forskats mycket i i Finland men som oavsett ändå förekommer här. Hedersrelaterat våld förekommer i olika folkgrupper och är ett hot för uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna. Hedersrelaterat våld har inte tidigare ansetts som ett problem som skulle beröra det finska samhället. Efter att Finland år 2015 bundit sig till Istanbul-konventionen vars syfte är att bekämpa och förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet stod även Finland inför ett ansvarstagande vad gäller hedersrelaterat våld. Tidigare forskning har visat att professionella och myndigheter som möter hedersrelaterat våld via sitt arbete inte har tillräcklig kunskap om ämnet. Syftet med denna avhandling är att kartlägga kunskapen, utmaningarna och den förebyggande verksamheten som finns till förfogande i det finska samhället då det gäller hedersrelaterat våld. Avhandlingen vill få svar på hur hedersrelaterat våld placerar sig i det finska samhället och hur man stöder offer av hedersrelaterat våld och förebygger problemet och dessutom intresserar sig avhandlingen för vilka färdigheter myndigheter har att identifiera och ta tag i problemet. Metoden som använts för att besvara forskningsfrågorna i denna avhandling har varit litteraturöversikt. Litteraturöversikten har gjorts genom sökning i olika databaser med hjälp av sökord och sedan har materialet analyserats och genomgått en kategorisering som styrts av syftet och forskningsfrågorna. Det analyserade materialet har speglats mot teorier som social konstruktionism och den postkoloniala tanken om ”den Andra”. I avhandlingen presenteras dessutom några stödverksamheter som valts ut från sådana finländska myndigheters eller organisationers nätsidor som antingen finansieras med statliga medel eller som utfört någon typ av forskning eller projekt inom ämnet hedersrelaterat våld. Resultaten visar att det hederstänkande som hedersrelaterat våld präglas av är väldigt obekant och oförståeligt för ett samhälle där jämlikhet och individualism har fått ett fotfäste. Professionella och myndigheter upplever att de inte innehar den kunskap som skulle krävas för ett systematiskt och utförligt bekämpande och förebyggande av hedersrelaterat våld. Det efterlyses mångprofessionellt arbete och enhetliga metoder. Utmaningarna i arbetet ligger främst i svårigheterna att identifiera hedersrelaterat våld och i våldets särdrag, till exempel kollektiviteten som försvårar hjälpprocessen. Den finska lagstiftningen anses heller inte stöda arbetet tillräckligt och diskussionen om kriminalisering av tvångsäktenskap har nyligen varit aktuell. För att hedersrelaterat våld skall uppmärksammas i det finska samhället och i det sociala arbetet bland professionella och myndigheter krävs mera forskning om ämnet och att offren får sin röst hörd.
  • Ek, Melinda (2021)
    Bakgrund: Ungas psykiska ohälsa stiger och just nu är tjänsterna otillräckliga för att hjälpa alla i behov. För alla är det inte heller lätt att söka sig till hjälpen på grund av till exempel dåliga tidigare erfarenheter eller rädsla för att berätta om sina problem. Man har utvecklat olika nättjänster vid psykisk ohälsa för unga där man kan anonymt bland annat chatta och skriva med professionella. Än så länge är det främst volontärer och tredje sektorn som upprätthåller dessa tjänster men i framtiden kan den här att här typen av hjälp öka på olika sektorer. För att förstå på vilket sätt den skrivna onlinehjälpen fungerar för unga så behöver man forskning om deras upplevelser. Än så länge finns det mera forskning ur de professionellas perspektiv och det behövs mera information ur brukarnas synvinkel. Syfte: Syftet med denna avhandling är att lyfta fram det som unga upplever som hjälpsamt i skrivna onlinehjälpen och i den terapeutiska relationen till den professionella. Samtidigt som möjligheterna med den skrivna onlinehjälpen lyfts fram så är det också viktigt att lyfta upp eventuella brister. Syftet är också att kunna öka förståelsen till på vilket sätt onlinehjälp kan utvecklas i framtiden. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier har gjorts. Som forskningsmaterial har elva artiklar granskats som en teoristyrd kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta unga upplevde den skrivna onlinehjälpen som hjälpsam. Den främsta orsaken var att man kunde anonymt ta kontakt vilket gjorde att man vågade dela med sig av sådant man annars inte skulle ha vågat. Det att man hade mer kontroll i samtalen, till exempel genom att kunna själv kontrollera tempot av diskussionen och reflektera över svaren upplevdes som hjälpsamt. Man uppskattade att den professionella använde sig av informellt och personligt språk vilket gjorde att unga kände sig mer bekväma. Brister var främst långa väntetider till chattarna och olika tekniska problem.