Browsing by Subject "psykisk ohälsa"

Detta är en litteraturöversikt med syftet att sammanställa forskning kring individualism i västvärlden och öka kunskapen om dess implikationer på psykisk ohälsa. Med individualism avses personliga mål, prioriteringar och rättigheter och till att människorna är löst sammanbundna och alla förväntas endast att ta hand om sig själva och sin familj. De flesta studier som avhandlingen baseras på använder sig av Hofstedes teori om individualism eller Triandis och Gelfands vidareutveckling av teorin. Eftersom Hofstedes teori är mycket kritiserad, kan en del av den tvärkulturella forskningen inom området ifrågasättas. Triandis och Gelfands skala om individualism är mindre kritiserad och använd i majoriteten av studierna som är gjord på individnivå i avhandlingen. Tvärkulturell forskning inom området har visat varierande resultat när det gäller sambandet mellan individualism och psykisk ohälsa, och det finns ingen tydlig konsensus. Däremot indikerar forskning på individnivå att individualism korrelerar med olika aspekter av psykisk ohälsa. Det framkom olika orsaker till vad i individualism som leder till ökad psykisk ohälsa; sämre sociala relationer, mindre engagemang i samhället och överdriven jämförande mellan individer. Dessa orsaker bekräftar tidigare forskning om faktorer till psykisk ohälsa. Avhandlingen lyfter fokus från en individorienterad syn på orsaker till psykisk ohälsa mot samhälleliga faktorer och deras roll i förståelsen av psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett vanligt och ökande hälsoproblem, men trots det är det fortfarande väldigt stigmatiserat. Stigmatisering leder till att personer med psykisk ohälsa nedvärderas och uppfattas som avvikande i samhället. Eftersom stigmatiseringen har visat sig ha allvarliga konsekvenser, krävs en djupare förståelse för vilka processer som ligger bakom stigmatiseringen för att man skall kunna minska på den. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att belysa de olika processerna som leder till stigmatisering av psykisk ohälsa samt att diskutera vilka följder stigmatiseringen har för den stigmatiserade individen. Dessa processer har i avhandlingen delats i och analyserats utgående från tre analysnivåer: individuell, mellanmänsklig och samhällelig nivå. Indelningen baserar sig på en inflytelserik modell av stigmatisering vilken har framförts av sociologerna Link och Phelan (2001). De centrala källorna för avhandlingen består av internationella tidskrifter framför allt inom socialpsykologi. Till andra viktiga källor hör ett antal klassiska verk i ämnet, i första hand av Foucault (1983; 1993; 1994), Allport (1954) och Goffman (1963). Resultaten tyder på att stigmatisering är en följd av många samverkande processer. Förutom sociokognitiva processer i informationsbearbetningen är mellanmänskliga relationer, samhälleliga strukturer, maktutövning och rådande diskurser centrala aspekter som bidrar till stigmatisering. Konsekvenserna av stigmatiseringen är allvarliga: den stigmatiserade upplever ofta skamkänslor och blir även utsatt för diskriminering inom många livsområden. Sammanfattningsvis handlar stigmatisering av psykisk ohälsa om en komplicerad dynamisk process där det fortfarande behövs forskning om hur olika fenomen, strukturer och processer samverkar med varandra. En djupare förståelse för denna process är central för försök att minska på stigmatiseringen och dess konsekvenser.

Medierna förser oss ofta med information om hur dagens barn och unga mår dåligt och är stressade. Barn och ungas psykiska välmående är på många sätt ett stort problem och en stor utmaning i dagens samhälle. Om psykisk ohälsa inte upptäcks eller behandlas i tid kan den leda till svårigheter med att skaffa utbildning och ta sig in på arbetsmarknaden. Bland vuxna med psykisk sjukdom har ungefär hälften av dem fått sina första sjukdomssymptom redan före 14-års ålder, och tre av fyra innan 24-års ålder. Skolan har en central plats i barn och ungas liv, och det är oftast via skolan som den första kontakten till vården sker. Hur ska skolan då gå till väga för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebygga redan existerande problem? Mitt syfte med avhandlingen är att ta reda på hur skolan och elev- och studerandevården på olika sätt kan bidra till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland skolelever i skolmiljö. Avhandlingen vill få svar på vilka arbetssätt och tillvägagångssätt som skolan och dess personal kan tillämpa för att kunna främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland skoleleverna. Som metod för att behandla mitt syfte och besvara min forskningsfråga har jag valt att göra en systematisk litteraturöversikt över artiklar från Finland och Sverige inom ämnet. För att hitta väsentlig litteratur har jag använt mig av relevanta sökord i olika sökmotorer, och utgående från specifika kriterier har jag slutligen valt sjutton artiklar som material i min studie. Dessa artiklar analyseras och sammanställs var för sig, samtidigt som jag redogör för deras enskilda resultat och hur resultaten kan anpassas till mitt syfte och forskningsfråga. Resultaten från min litteratursökning visar hur viktigt det är att skolans olika yrkesgrupper samverkar på olika sätt för att tillsammans kunna arbeta med dessa frågor, både på ett hälsofrämjande och ett förebyggande sätt. Ett gott samarbete mellan skolan och hemmen är även nödvändigt. Läraren har ett stort ansvar då det gäller att lägga märke till symptom hos eleverna, och sedan hänvisa eleven vidare till elevhälsan. Läraren kan i klassrummet arbeta hälsofrämjande bland annat genom att satsa på att främja kamratrelationer bland eleverna. För att lärarna på ett konkret sätt skall kunna lära ut psykiska färdigheter till eleverna, vore det nödvändigt att lärarna skulle få mer utbildning inom dessa frågor. Det är viktigt att eleverna har tillräckligt med information om psykisk hälsa, och om vart de kan vända sig om de upplever sig ha bekymmer. Tröskeln till att uppsöka elevhälsan bör vara låg, och användande av internet för att ta kontakt kunde vara en möjlighet för att sänka tröskeln. Då eleverna väl uppsöker hjälp, är det viktigt att de professionella är förstående, lyssnande och ger ett empatiskt intryck. För att vardagliggöra psykisk hälsa och ohälsa kunde mer information ges bland annat på hälsokunskapstimmarna. Utanför klassrummet kan skolan arbeta hälsofrämjande eller förebyggande genom att tillämpa olika program som eleverna kan ta del av. Ett exempel på detta är DISA-metoden som fått goda resultat i olika undersökningar, och ungdomarna anser sig må bättre efter att de tagit del av metoden. Speciellt viktigt är det också att eleverna, i brytningsskedet mellan lågstadium och högstadium med nya klassbildningar, får tillräckligt med hjälp och stöd.

Stress skapas i förhållandet mellan individen och dess omgivning, då individen upplever att hen inte har tillräckliga resurser att klara av de krav som ställs på hen. Därmed är det individens tolkning av situationen som antingen leder till stress eller inte, och således är även stressreaktionerna individuella. Forskning visar att studerande lider av stress. Syftet med denna litteraturavhandling är att på basis av tidigare forskning studera orsaker till stress bland studerande, hur denna stress hanteras, hur upplevelser av stress förändrats och därefter ge förklaringar till varför dessa förändringar skett. Resultatet i avhandlingen visar att studerande är en grupp som upplever mycket stress, t.o.m. mer än den övriga populationen. Faktorer som orsakar stress är t.ex. höga förväntningar och press som läggs på individen, akademiska prestationskrav faktorer och sociala utmaningar. Vanliga reaktioner på stress är känslor av ångest, oro och irritation. Sömnsvårigheter är även en vanlig reaktion. Studerande använder sig av både traditionella stresshanteringsmetoder, som t.ex. att röra på sig eller lyssna på musik, men även av mer moderna metoder, såsom att använda sociala medier. Förändringar i samhällsklimatet har lett till en ökning av stress och psykisk ohälsa bland unga. Sammanfattningsvis kan man konstatera att många utmaningar i dagens samhällsklimat kan förklara den höga förekomsten av stress bland studerande. Att uppmärksamma dessa faktorer kan bidra till en större förståelse för varför studerande idag upplever så mycket stress. Det finns många förslag på vad fortsatt forskning kunde beakta.

Denna avhandling har som syfte att skapa en förståelse för hur praktiska och sociala faktorer påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa som fenomen bland ungdomar, ungdomars hjälpsökande beteende och internetbaserade stödtjänsters framväxt kommer introduceras i ett bakgrundskapitel. Sedan följer två kapitel med praktiska och sociala faktorer som påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online. De praktiska faktorerna som påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa enligt tidigare forskning är stödtjänsternas tillgänglighet, ungdomars bekvämlighet med att kommunicera via text och den privata miljön som onlinetjänsterna kan erbjuda. De sociala faktorerna som tidigare forskning tar upp är ungdomars attityder, kännedom och tillit till onlinetjänsterna samt en större möjlighet till självinitiering och hur detta påverkas av den psykisk ohälsans allvar och den unga personens kön. Till de sociala faktorerna hör också en minskad risk för att påverkas av stigma kopplat till psykisk ohälsa och en större möjlighet till anonymitet och en ökad disinhibition. Avhandlingen bidrar med en ökad förståelse för varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa och därmed information om hur stödtjänster online vidare kan utvecklas och bättre möta existerande behov hos ungdomar. Fortsatt forskning inom ämnet är viktig på grund av internetbaserade stödtjänsters kontinuerliga utveckling.