Browsing by Subject "psykisk sjukdom"

Psykisk ohälsa är ett vanligt och ökande hälsoproblem, men trots det är det fortfarande väldigt stigmatiserat. Stigmatisering leder till att personer med psykisk ohälsa nedvärderas och uppfattas som avvikande i samhället. Eftersom stigmatiseringen har visat sig ha allvarliga konsekvenser, krävs en djupare förståelse för vilka processer som ligger bakom stigmatiseringen för att man skall kunna minska på den. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att belysa de olika processerna som leder till stigmatisering av psykisk ohälsa samt att diskutera vilka följder stigmatiseringen har för den stigmatiserade individen. Dessa processer har i avhandlingen delats i och analyserats utgående från tre analysnivåer: individuell, mellanmänsklig och samhällelig nivå. Indelningen baserar sig på en inflytelserik modell av stigmatisering vilken har framförts av sociologerna Link och Phelan (2001). De centrala källorna för avhandlingen består av internationella tidskrifter framför allt inom socialpsykologi. Till andra viktiga källor hör ett antal klassiska verk i ämnet, i första hand av Foucault (1983; 1993; 1994), Allport (1954) och Goffman (1963). Resultaten tyder på att stigmatisering är en följd av många samverkande processer. Förutom sociokognitiva processer i informationsbearbetningen är mellanmänskliga relationer, samhälleliga strukturer, maktutövning och rådande diskurser centrala aspekter som bidrar till stigmatisering. Konsekvenserna av stigmatiseringen är allvarliga: den stigmatiserade upplever ofta skamkänslor och blir även utsatt för diskriminering inom många livsområden. Sammanfattningsvis handlar stigmatisering av psykisk ohälsa om en komplicerad dynamisk process där det fortfarande behövs forskning om hur olika fenomen, strukturer och processer samverkar med varandra. En djupare förståelse för denna process är central för försök att minska på stigmatiseringen och dess konsekvenser.

Stigmatisering är ett psykologiskt och socialt fenomen. Processen strävar efter att utstöta, exkludera, kasta skam över och nedvärdera individer eller människogrupper på basis av en eller flera egenskaper. Psykiska sjukdomar tenderar att vara mycket stigmatiserande och stigmatiseringen sänker ofta offrens livskvalitet och många avstår från att söka hjälp för att undvika att bli stigmatiserade. Denna avhandling är en litteraturstudie vars syfte är att skapa kunskap kring hur personer som lider av en psykisk sjukdom stigmatiseras, samt hur man kan minska på stigmatiseringen. Den stigmatiserande processen granskas på en mellanmänsklig nivå med fokus på sociokognitiva processer. Dessutom ligger fokus på att undersöka de strukturer och maktförhållanden i samhället som bidrar till den stigmatiserande processen, samt på kommunikationen av diskurser som skapar och upprätthåller stigmat av psykisk sjukdom. Avhandlingen lyfter även fram teorier om hur man kan minska på stigmatisering. Avhandlingen följer en uppdelning av stigmatisering på olika samhällsnivåer enligt Pryor och Reeders (2011) modell. Link och Phelans (2001) teori om de olika komponenterna i den stigmatiserande processen fungerar som referensram och Allports (Allport, Clark & Pettigrew, 1979) teori om social kategorisering erbjuder en djupare inblick i den kognitiva processen som ligger till grund för stigmatisering. Utöver detta är Foucaults (bl.a. Foucault & Rosengren, 1993) teorier om samhälleliga processer och fenomen, samt diskurser som kan antas ligga i bakgrunden till den stigmatiserande processen i fokus. Stigmatisering av psykisk sjukdom är inbäddad i vardagliga psykologiska processer så som stereotypiskt tänkande, social kategorisering och identifikation av Vi och De, samt i strukturella processer såsom ojämlik social makt och rättvisa. Mekanismerna som anses skapa stigmatisering på en mellanmänsklig nivå är kognitiva processer som gagnar fördomar och hjälper att rationalisera och rättfärdiga stigmatiseringen. Strukturer och maktförhållanden i samhället som syns i medier, inom psykiatrin och sjukvården, på arbetsmarknaden och i form av bland annat ojämlik finansiering eller diskriminering skapar och upprätthåller stigmatiseringen. Kommunikationen av diskurser i mellanmänskliga relationer är ständigt kopplad till den diskursiva ordningen i samhället som stigmatiserar den psykiskt sjuka. För att minska på stigmatisering av psykisk sjukdom verkar mellanmänsklig kontakt och utbildning vara effektivast och stigmatisering på alla samhällsnivåer bör tas i beaktande.